Regeringen vill luckra upp den tuffa migrationspolitiken som slår hårt mot ensamkommande. Johanna Jönsson (C) ser utspelet snarast som ett försök att tysta den massiva kritiken mot hur ensamkommande behandlas.
Regeringen ser över den skärpta lagstiftningen gällande ensamkommande flyktingbarn som går gymnasiet. Förhandlingar pågår inom regeringen, säger MP-källor till Ekot. Migrationsminister Morgan Johansson bekräftar uppgifterna.
– Det måste finnas en möjlighet för de här ungdomarna att gå färdigt gymnasiet, vi jobbar med ett förslag. Vi kommer att göra en ny bedömning efter utbildningen och kolla på situationen i landet där ungdomarna kommer ifrån, säger han till Ekot.
Men för att få igenom ändringar i lagstiftningen krävs stöd från andra partier. Och alliansen är splittrad. Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson har svårt att ta ställning när inget förslag ligger på bordet, men riktar skarp kritik mot vad hon ser som ett försök att tysta det massiva motstånd som finns mot regeringens sätt att hantera ensamkommande.
– Vi får se om det ens kommer ett förslag eller om det bara är ett sätt att få undan frågan och tysta kritiken från civilsamhället och de som drabbas av migrationspolitiken, säger hon till Dagens Arena.
För ett par månader sedan började Migrationsverket ge ensamkommande barn mellan 16 och 17 år tillfälliga uppehållstillstånd – för att sedan utvisa dem då de fyller 18 år. De som fyllt 17,5 år får inte ens ett tillfälligt uppehållstillstånd, utan ett avvisningsbeslut som genomförs då de fyller 18. Den nya tuffare bedömningen drabbar tusentals ensamkommande.
Förslaget som diskuteras innebär att de ensamkommande som går i gymnasiet får fullfölja sina studier i stället för att tvingas återvända på sin 18-årsdag. Johanna Jönsson påpekar att effekten sannolikt skulle vara marginell eftersom majoriteten av de ensamkommande inte går i gymnasiet utan på språkintroduktion.
– Skulle de omfattas? Jag tycker att det är väldigt onödigt att ge massa människor hopp om förslaget bara kommer att omfatta några få. Man måste vara försiktig med hur man hanterar människor som far illa – deras hopp och livsöden, säger Johanna Jönsson.
Även Johan Forssell, Moderaternas migrationspolitiska talesperson, är skeptisk till förslaget. Om än av andra anledningar.
– Jag kan förstå att det kan vara positivt för den enskilde att gå klart sin utbildning. Men det innebär samtidigt att tiden i Sverige förlängs, man hinner rota sig, man hinner få vänner och starka band till Sverige. Det kan göra det svårare att faktiskt återvända hem, säger han och poängterar att en reglerad invandring bygger på att den som inte har asylskäl ska återvända hem.
Att få fullfölja sin utbildning kan emellertid öka incitamenten för ensamkommande att gå i skola, tror Christina Örneskär, barnrättspolitisk talesperson, Liberalerna.
– Oavsett var personen har sin framtid, i Karlskoga eller Kabul, ska vi ge dem de bästa förutsättningarna för en framtid. Då är det bättre att de får fullfölja gymnasiestudierna, säger hon.
Kristdemokraternas pressekreterare Fredrik Hardt meddelar att man inte vill kommentera förslaget innan man sett det.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
