Statsrådet Cristina Husmark Pehrssons (M) tanklösa klåfingrighet i sjukförsäkringsfrågorna kan visa sig bli ett farligt vågspel. I början av sommaren kom besked om att sjukskrivningarna har gått ned kraftigt – 45 000 färre under årets fyra första månader jämfört med samma tid för tre år sedan. Detta tolkades som ett glädjande besked för folkhälsan och de ansträngda statsfinanserna. Men frågan är om det verkligen är så kul.
För är det någon som tror att 45 000 personer som förut var sjuka, nu plötsligt har blivit friska? En del kan ha fuskat tidigare, men de allra flesta av dessa icke-sjukskrivna är förmodligen halvsjuka. För är reglerna mindre generösa, hankar man sig iväg till jobbet ändå.
Regeringen kanske tycker att det är en fjäder i hatten att ha pressat med sjuktalen. Men det är väldigt kortsiktigt tänkt. All historisk erfarenhet visar att sjukskrivningar faller om tiderna blir riktigt dåliga, om arbetslösheten ökar och om de som har kvar i arbetet känner i luften att de också kan bli arbetslösa. Då gäller det att visa att man inte är någon krasslig och sekunda arbetskraft.
Och om sjuka går till jobbet och fler blir sjuka som en följd av detta, då uteblir lätt vinsterna för folkhälsa och statsfinanser. Men detta är i normala höstsnuvetider. Vad händer om – som Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen nyligen sa i en prognos – att i bästa fall 400 000 svenskar smittas av svininfluensan och i sämsta fall fem miljoner?
I USA, som har betydligt sämre sjukförsäkringsskydd än vi i Sverige, finns det nu en diskussion om dessa frågor som vi dessvärre nästan helt saknar i Sverige. Dr Jody Heymann har i en rapport för Center for Economic and Policy Research talat om risken för tusentals dödsfall och mycket höga framtida samhällskostnader som en direkt följd av att folk inte har råd att sjukskriva sig, inte ens om en pandemi bryter ut. Även om förhållandena skiljer sig rejält åt mellan de två länderna, är Heymanns rapport ändå en tankeställare.
I den ekonomiska krisen har vi fått ett antal intressanta begrepp, som tål att fundera på. Ett av dem är "ekonomiska stabilisatorer". Det betyder att i en kristid kan generösa villkor för a-kassa och sjukskrivningar staga upp en skakig ekonomi. Folk ska inte behöva ramla ned i ett svart hål om de drabbas av arbetslöshet eller sjukdom, utan behåller en slags framtidstro och köpkraft, som i längden kan betyda mycket för att hela ekonomin en vacker dag ska kunna ska resa sig.
Regeringens syn på a-kassan och sjukförsäkringarna är därför – som Dagens Arena har skrivit ett antal gånger – en klasspolitik, som möjligen skulle kunna fungera i en högkonjunktur. Men också med tanke på folkhälsan verkar det som om de nya sjukskrivningsreglerna har hamnat ur fas med vad tiden kräver. Fel tajmning, helt enkelt. Dålig sjukpenning, som kan öka smittspridningen under en pandemi, kan visa sig livsfarlig.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
