avtal2017 Är hyvlingen av arbetstider nästa stora avtalsstrid? Hur ska LO minska lönegapet mellan könen — och det växande avståndet till tjänstemännen? Blir det tronskifte i den mansdominerade ledartrojkan? Dagens Arena listar de tio viktigaste frågorna att hålla koll på i nästa års avtalsrörelse.
Förhandlingarna om löner och arbetsvillkor tar numera endast industrisemester. I alla fall för den stora gruppen fackförbund som senast satsade på ettåriga avtalsperioder.
Närmare 500 avtal av de cirka 685 kollektivavtal om löner och anställningsvillkor som finns på den svenska arbetsmarknaden kan komma att förhandlas om, med start i början av nästa år, många med deadline den 31 mars. Cirka 2,4 miljoner anställda berörs.
Som en slags jultradition är Industrifacken IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen alltid först ute med sina krav till motparten – Teknikarbetsgivarna. Kraven på bland annat en låglönesatsning i kronor, och 2,8 procent som ram var ingen överraskning.
LO:s förbund hade redan tidigare tagit beslut om enad front runt samma nivåer. Den stora stridsfrågan från 2016 – kvinnosatsningar – har tillfälligt lagts på hyllan. Därmed kan LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson känna sig betydligt gladare än vid samma tid i fjol.
Då gick Kommunal och IF Metall en egen väg med undersköterskesatsningen samtidigt som facken inom 6F försökte spräcka det »märke« som industrins förbund vill sätta, som en del av den svenska modellen. Men flertalet förbund i såväl LO som TCO hamnade ändå runt förra årets märke. Med Vårdföretagens ja till Kommunals krav på undersköterskesatsning och den häromdagen beslutade – men ännu hemliga – uppgörelsen om flexpensionerna kan årets avtalsrörelse ses som avklarad.
Kommunal var förra året ensamma om det treårsavtal som de slöt med SKL, och det senaste avtalet med Vårdföretagarna är på 18 månader. Men förhandlarna kan knappast sitta och rulla tummarna, ett 60-tal avtal ska förhandlas om nästa Inför 2017 finns längre avtalskrav även med i budgivningen, till exempel från Pappers.
Vilka blir då stridsfrågorna inför 2017?
1. Först och främst förstås lönenivån
Sverige befinner sig i högkonjunktur. Men får arbetsgivarna bestämma är det aldrig rätt tid för lönesatsningar, åtminstone inte centrala.
Industrifackens krav har redan fått Industriarbetsgivarna att hävda att nivåerna riskerar att urholka svensk konkurrenskraft. Teknikföretagen ser låglönesatsningen från facket (621 kronor ) som ett hot. Svenskt Näringsliv menar att ungefär hälften, det vill säga 1,5 procent, är mer än nog.
Däremot skulle Riksbankschefen Stefan Ingves förmodligen bra gärna vilja ha lite mer bränsle till den falnande inflationsbrasan. Och SEB:s prognoschef Håkan Frisen gick så långt i Dagens Industri häromveckan att han såg kraven som »märkligt låga«. »Det är inte riktigt sunt«, konstaterade han
Vad samhällsekonomin och konkurrenskraften tål kommer fortsätta vara en fråga med en mängd olika svar. Men hur man än räknar så ger även måttliga lyft reallöneökningar, så har de varit de senaste 20 åren och 2017 lär inte vara annorlunda. Om lönerna ökar med runt 3 procent 2017, kommer inflationen att äta upp mindre än hälften, enligt bankekonomer.
2. Lokalt, centralt eller sifferlöst
Tjänstemän och akademiker har med sifferlösa avtal sprängt industrimärket, visade Arbetet. När märket var 2,1 procent, fick Kommunals medlemmar 2 procent, medan Vision och Akademikerförbundet SRR fick 3 procent, sjuksköterskorna 4 och lärarna 5 eller mer.
Ett lågt centralt avtal kan ibland kompenseras av så kallad lokal löneglidning. Men många LO-förbund, främst kvinnodominerade, behöver varje krona som kan beslutas centralt, och bland annat IF Metalls ordförande har kraftigt protesterat mot den sifferlösa ordningen. Kommunal, som tog en strid med SKL om detta förra året ser det som en no-no-fråga. Några sådana uppgörelser kommer sannolikt inte LO-förbunden sluta under 2017.
3. Jämställdheten på sparlåga
Med LO-förbundens krav på låglönesatsning kommer lågavlönade män och kvinnor att få lika mycket. Eftersom det finns fler lågavlönade kvinnor än män kommer även den här modellen att gynna kvinnorna i LO. Att utjämna mellan kvinnor och män i LO kan ta 100 år eller 10 år beroende på ambitionsnivån. Det beslut LO tagit om att halvera lönegapet på 13 år kan fortfarande uppnås. Men för LO-kvinnorna är det ändå uppförsbacke. Medan LO:s män i betydligt högre grad kan räkna med extra lokala lönelyft, som ytterligare ökar lönegapet, kämpar kvinnodominerade förbund även med osäkra anställningar och brist på heltidsjobb.
Kommunal har sedan 2011, när dess dåvarande chef uttalade sig emot jämställdhetspotten, kritiserat statliga Medlingsinstitutet för att blanda sig i löneförhandlingarna, Förbundet vill ge dem ett uppdrag att verka för mer jämställda löner. Kravet ligger kvar, men att driva det hårt är lönlöst eftersom det inte fick stöd från något annat fack, konstaterar avtalssekreterare Lenita Granlund. Nu provar förbundet andra vägar, som 2016 års undersköterskesatsning Jämställdheten är ingen stridsfråga i år, men den har stor sprängkraft och kommer säkerligen att dyka upp igen.
4. Gynnade tjänstemän ökar löneklyftorna
Tjänstemännen är de stora vinnarna under perioden med industriavtalet. De har fått 180 000 kronor i förstärkt köpkraft jämfört med arbetarnas 90 000 kronor, visar Lag & Avtals granskning av snittlönerna i näringslivet.
Kommunal har protesterat kraftigt emot att arbetaryrken inte särredovisas i den statistik SKL levererar till Medlingsinstitutet och att det därmed inte syns hur tjänstemännen gynnats av de kommunala arbetsgivarna. Genom att kalla alla anställda för »medarbetare« kan SKL utan insyn driva en lönedumpningsprocess riktad mot arbetaryrken i offentlig sektor, menar Kommunal. Statistikredovisningen är under beredning, efter möten mellan parterna, men något beslut om hur löneökningar till olika grupper ska redovisas har inte fattats än. Frågan ligger nu hos Medlingsinstitutet och SKL och har stor laddning.
Att LO:s kvinnor tjänar mindre än LO:s män har det skrivits mycket om. Tystare är det om att löneskillnaderna även ökar mellan arbetarkvinnor och kvinnor på tjänstemannasidan. Stora kvinnodominerade yrken bland TCO:s och Sacos medlemmar har fått avsevärt högre lönelyft än LO:s kvinnoyrken sedan 2009. Hela 6 200 kronor mer i månaden.
5. Arbetstiderna hyvlas ner:
Timanställningar och osäkra jobb är också en fråga som främst drabbar förbund med många kvinnor, men som kan komma att bli en fråga för hela arbetsmarknaden Vid årsskiftet var drygt 200 000 av kommunernas anställda utan fast jobb – 23,7 procent – en ökning med nästan 2 procentenheter sedan år 2010.
Till detta kommer nu den så kallade hyvlingen av arbetstider, som innebär att en heltidsanställning inte längre omfattas av lagen om anställningsskydds regler om turordning. Frågan om att kompensera i avtal för denna nya lagtolkning kan komma att bli en viktig del av LO-förbundens krav.
6. Statens lärarpåse – en förgiftad gåva
Lärarlönelyftet, har retat upp många andra fackförbund – och även lärarna själva.
Regeringens tremiljarderssatsning på extra pengar till lärarna, Lärarlyftet, har skapat en explosiv irritation, sedan somliga fått 0 kr ur den statliga påsen och andra lärare 3 500 kronor. Pengarna kan inte fördelas jämt utan räcker till ungefär var tredje lärare. Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund har kritiserar arbetsgivarna för att använda pengarna fel.
En »förgiftad gåva« menar ordföranden i Norrköpings utbildningsnämnd Olle Johansson (S), intervjuad i Dagens Samhälle (44/2016). Han menar att det hade varit bättre om alla lärare fått sin månadslön höjd med en tusenlapp.
Pengarna som ska ge »särskilt kvalificerade lärare« extra lönelyft har fått lärare att lämna sina fackförbund i protest. Satsningen är märklig i ljuset av att Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) som tidigare varit ordförande i IF Metall talat sig varm för att det är parterna som ska sköta avtalsrörelsen.
7. Enkla jobb i lag eller avtal?
Ett väntat avhopp från Svenskt Näringsliv i förhandlingarna med LO om lönenivåer för de så kallade enkla jobben, tänkta att erbjudas utrikesfödda med svag ställning på arbetsmarknaden sätter kanske inte käppar i avtalshjulet men visar att relationerna just nu är tämligen frostiga. Svenskt Näringsliv tänker i stället kräva lagstiftade låga löner. Organisationens vd Carola Lemne konstaterar att LO:s allmänna tonläge blivit mer konfrontativt. LO tycker samma sak fast tvärtom och upprörs över att de möten som bokats för förhandlingar om frågan nästa år inte längre gäller. Att enkla jobb inte är bra för jämlikheten visades nyligen i en rapport från tankesmedjan Tiden.
8. Intern maktkamp hos arbetsgivarna
Svenskt Näringsliv med sina 300 medlemsförbund har svårt att hålla samman. Det är inte bara vissa maktstrider mellan Carola Lemne, med rötter i privatvården och ordföranden Leif Östling från bilindustrin. Internt grälar medlemsförbunden om allt från styrelsens storlek till hur arbetet ska organiseras. Medlemsförbunden vill ha mer att säga till om. Och inom privattjänsteföretaget Almega har vd Anna-Karin Hatt haft ett tufft år med intern kritik för förhandlingar om upphandlingsregler med SD och även missnöjda medlemsförbund, exempelvis Bemanningsföretagen som funderar på att byta organisation.
Styrelsens storlek – 89 personer gör att Svenskt Näringsliv är ett svårskött fögderi. Att arbetsgivarförbunden kivas internt stör dock inte avtalsrörelsen, enligt bedömare. Den sköts förbundsvis. Och tickar på som vanligt.
9. Konfliktreglerna
Alla parter har sin fråga som de tycker staten ska hjälpa till med och för Almega är de nuvarande konfliktreglerna ett rött skynke, som de tycker att Medlingsinstiutet ska ta hand om – och allra helst stävja. Strejkrätten ska kunna dömas ut som samhällsfarlig och det beslutet vill Almega föra över till staten.
10. Tronskifte i ledartrojkan ?
IF Metalls starke stridbare ordförande Anders Ferbe har varit en oerhört viktig del av ledartrojkan i Industrifacken. Men vid nästa års kongress kan han komma att utmanas av förbundets vice ordförande Marie Nilsson, som har ett starkt stöd.
Om det blir så skulle två av de tre i ledningen för de tidigare så mansdominerade förbunden att vara kvinnor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
