JÄMSTÄLLDHET Skillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade likvärdiga yrken motsvarar 5 300 kronor i månaden. I en debattartikel förespråkar Lönelotsarna med flera nu en stor löneomfördelning, samt en strategi för att göra avsteg från »märket«.
Rapporten »76 miljarder – prislappen för den strukturella löneskillnaden« har gjorts av konsultnätverket Lönelotsarna som arbetar för jämställda löner. I den har man för första gången mätt löneskillnaderna mellan yrkesgrupper som bedöms som likvärdiga, men där den ena gruppen är dominerad av kvinnor och den andra av män. Likvärdigheten bestäms efter faktorer som utbildning, ansvar, färdigheter och arbetsförhållanden, och utgår från diskrimineringslagens definition av likvärdigt arbete.
Lönelotsarna jämför och jämställer exempelvis kvinnligt dominerade yrken som grundutbildade sjuksköterskor, grundskollärare och personal- och HR-specialister med manligt dominerade yrken som poliser, it-specialister, ingenjörer och tekniker.
De kommer då fram till att snittlönen i ett kvinnodominerat yrke är 28 600 kronor medan motsvarande siffra i ett mansdominerat yrke är 33 900 kronor – vilket innebär en skillnad på 5 300 kronor i månaden. Det utgör en total löneskillnad mellan kvinnligt respektive manligt dominerade yrken på 76 miljarder kronor, enligt Lönelotsarna.
Studien visar dessutom att yrken där man arbetar med människor generellt sett är sämre betalda än dem där man arbetar med tillverkning, text eller siffror.
– Det betyder att yrken som domineras av män, som polis, ambulansvårdare, väktare och brandmän är sämre betalda än andra mansdominerade likvärdiga yrken, säger Marie Trollvik, jämställdhetsexpert på Lönelotsarna till Dagens Arena.
Nu vill Lönelotsarna, tillsammans med undertecknare av debattartikeln i SvD Näringsliv – bland annat Fastighetsanställdas förbund, Vårdförbundet, Finansförbundet och Sveriges kvinnolobby – att pengar ska omfördelas till kvinnodominerade yrkesgrupper genom att alla löntagare avsätter en del av sina framförhandlade löneökningar i en pott.
Förutom den här omfördelningen föreslår debattörerna ett antal åtgärder:
* Arbetsmarknadens parter bör enas om en strategi för att göra avsteg från »märket« i lönerörelsen som utgår från industrinormen, och på så sätt höja lönerna i kvinnodominerade yrken.
* Medlingsinstitutets uppdrag från regeringen bör förändras så att industrins lönebildningsnorm kan förenas med aktiva insatser för att höja kvinnors löner
* Diskrimineringsombudsmannen, DO, bör få ett förstärkt tillsynsansvar för att följa upp att lagändringen från 1 januari som innebär att alla arbetsgivare med minst tio anställda måste göra en årlig lönekartläggning efterlevs.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
