SJUKFÖRSÄKRING Sedan 1 november drar Försäkringskassan en strikt gräns för när någon har rätt till sjukpenning. Det betyder att medan en nyansökan behandlas har sökande ibland inte rätt till några pengar alls – beslut som i vissa fall kan slå retroaktivt. ”Enskilda kommer i kläm” säger Annika Strandhäll (S).
Frågan uppmärksammades i söndagskvällens Agenda i SVT där socialförsäkringsminister Annika Strandhäll var gäst. Hon sa då att regeringen ska återkomma inom de närmsta veckorna med ett förslag till lagändring, då hon menar att Försäkringskassans nya handläggningsrutin ”drabbar enskilda personer”.
Den nya rutinen är en tolkning av två kammarrättsdomar som handlar om fall där Försäkringskassans handläggning dragit ut på tiden. Försäkringskassan anser, med stöd i de bägge domarna, att de inte har rätt att betala ut sjukpenning under en period när inget formellt beslut finns om rätt till ersättningen, utan utredning eller kommunikation pågår. Det betyder också att myndigheten nu förtydligar att ett nytt inlämnat läkarintyg från en sjukskriven är att betrakta som en ny ansökan om sjukpenning.
Enligt Försäkringskassan innebär den förändrade rutinen inte så stor skillnad för de sökande, eftersom myndigheten har möjlighet att fatta interimistiska beslut. Ett sådant beslut ger sökande, vars fortsatta sjukpenning prövas, rätt till ersättning medan utredningen pågår.
För att få rätt till sjukpenning under utredning ska tre kriterier vara uppfyllda: Försäkringskassan ska anse det vara sannolikt att personen har rätt till fortsatt sjukpenning, beslut om ny sjukpenning kan inte fattas utan ”betydande dröjsmål” och det ska vara av ”väsentlig betydelse” för personen ifråga att få behålla sin ersättning.
– Jag skulle tro att väldigt många faller in under de här förutsättningarna, säger Eva Nordqvist, rättschef på Försäkringskassan, som dock inte kan uttala sig om utfallet när det gäller interimistiska beslut sedan den nya rutinen infördes.
Det kan räcka med att ett beslut dröjer över en planerad utbetalning i slutet av månaden när hyra ska betalas, för att det ska ses som ett betydande dröjsmål.
– Det finns en situation där vi inte kan fatta interimistiska beslut, och det är om vi ser att det inte är sannolikt att någon kommer få rätt till sjukpenning men vi ändå måste ge personen möjlighet att komma in med synpunkter, säger hon.
Magnus Eriksson är jurist på LO-TCO Rättsskydd och företrädde den klagande i en av domarna som Försäkringskassan bygger sin nya rutin på. Han delar inte Försäkringskassans tolkning av domarna.
– Jag kan inte se att ändringen med att varje läkarintyg nu ses som en ny ansökan har något stöd i domarna. Självklart ska villkoren för rätt till sjukpenning vara uppfyllda för att man ska få ersättning. Men i ett pågående sjukfall med samma sjukdom, likalydande läkarintyg och där man tidigare fått ersättning är det ju rimligt att denna ersättning löper på fram till att man får beslut om något annat, säger han.
Han är också kritisk till Försäkringskassans lösning med interimistiska beslut.
– Vem ska avgöra vilka som har rätt till ett sådant beslut? Och kriteriet att ta hänsyn till om det är av ”väsentlig betydelse” för personen ifråga att få behålla sin ersättning kräver ju en genomgång av den försäkrades ekonomi. Jag ser en utveckling där sjukförsäkringen alltmer går från att vara just en försäkring till en behovsprövning, och där det rättsliga stödet för en sådan utveckling är obefintligt, säger Magnus Eriksson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
