Sjukvården På sju av tolv akutmottagningar i landstingen i norra Sverige arbetar läkare som ännu inte börjat AT-tjänst, utan legitimerad läkare på plats. Nu vill Läkarförbundet att det ställs större och tydligare krav på akutsjukvården.
Från och med termin nio har läkarstudenter möjlighet att arbeta som läkare, med ett så kallat vikariatsförordnande, men då måste en legitimerad läkare finnas på plats. Detta beslutade IVO 2015 efter att en patient blivit felbedömd av en läkare med vikariatsförordnande i Norrbotten och fått bestående men.
Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) senaste granskning visade att sju av 12 akutmottagningar i landstingen i norra Sverige låter läkare som ännu inte börjat AT-tjänst arbeta utan legitimerad läkare på plats.
– Vår bedömning är att läkare som är under utbildning, eller precis påbörjat sin AT, är så tidigt i sin utbildning att det inte säkerställer en god och säker vård, säger Gitte Larsson inspektör för IVO i Norra Sverige.
Trots IVOs beslut har läkare med vikariatsförordnande fortsatt att arbeta självständigt på akutmottagningar i Västerbottens län, Västernorrlands län och region Jämtland/Härjedalen. Det är ingen optimal situation medger Lisbet Gibson, hälso- och sjukvårdsdirektör Jämtland/Härjedalen.
– Man kan naturligtvis tycka olika om det här, men det som vi har jobbat med, och också diskuterat med IVO i andra sammanhang, är att göra individuella bedömningar av de läkare vi anställer. De ska ha något med sig och vi ska ha bedömt dem. Det är vår hållning i de fall där vi har svårt att ha legitimerad läkare på plats, säger Lisbet Gibson.
Anders Lundin är verksamhetschef för akutsjukvården i region Västernorrland. Hans håller med om att underläkare med verksamhetsförordnande inte ska arbeta på akuten:
– Det är såklart fel. Finns det regler ska vi följa dem. Vi ska lösa det. Det är inte omöjligt att åtgärda.
Heidi Stensmyren är ordförande i Sveriges läkarförbund, hon menar att avsaknaden av legitimerade läkare får konsekvenser för såväl patienter som underläkare.
– Om de som arbetar inte är legitimerade är det viktigt att de, både för egen del och även ur en patientsäkerhetsynvinkel, har en läkare som är ansvarig på plats och som kan handleda dem.
Heidi Stensmyren menar att det idag saknas konsekvenser för verksamheter som inte säkerställer att det finns en ansvarig läkare till hands. Och när läkaren inte befinner sig på sjukhuset blir det otydligt vem som är ansvarig för patientsäkerheten.
– I Sverige har vi ett system där en läkare som missköter sig, i värsta fall, kan bli av med sin legitimation, det är den säkerhet som vårt system bygger på. Vårt samhälle har istället mer och mer gått mot en utveckling där verksamheten är ansvarig, då är det systemet som är garanten. Du har väl aldrig hört om ett system som har blivit av med sin legitimation?
Emma Spak är ordförande för Sveriges yngre läkarförbund (SYLF). Oavsett om man har AT-tjänst eller har ett vikariatsförordnande, har SYLF som grundprincip att det ska finnas en legitimerad läkare på plats.
– Det är problematiskt om man inte har gjort några förändringar när IVO har lämnat klagomål. Jag har inte sett vad de lämnat för motiv, men vi vet att det är en svår bemanningssituation. Man behöver använda underläkare för att bemanna sjukhus, och det är bra att underläkare kan arbeta på akuter, men man måste kunna säkerställa att kvalitén på stödet är tillräckligt.
Fotnot: För att få läkarlegitimation krävs att man först avlagt läkarexamen (11 terminer), samt genomfört en allmäntjänstgöring (AT) på minst 18 månader. En läkarstudent som fullbordat studier till och med den nionde terminen med godkända kurser och prov får anställas med ett vikariatsförordnande under handledning.
Källa: Socialstyrelsen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
