LO: Sverige skadas när makteliten drar ifrån

Inkomstklyftor Gapet mellan den genomsnittlige arbetaren och den svenska eliten blir allt större. En svensk näringslivstopp tjänar i genomsnitt som 54 industriarbetare, enligt LO.

Idag släppte LO sin årliga rapport om ojämlikhet och inkomstskillnader. Rapporten studerar löneutvecklingen mellan 1950- 2015 för en grupp som LO benämner som makteliten.

197 personer på höga positioner inom näringsliv, politik och ekonomi har kartlagts. Den grupp i studien som tjänade allra bäst återfanns inom näringslivet. I genomsnitt tjänade en verkställande direktör lika mycket som 54,3 industriarbetare, vilket precis som förra årets notering 53,7, var en historisk hög nivå. Anna Almqvist är LO-ekonom och en av rapportens författare. Hon menar att utvecklingen är problematisk.

– Att toppinkomsterna drar iväg får konsekvenser för sammanhållningen och demokratin. Både Trump och Brexit har aktualiserat problemet med vad som händer när en elit tappar fotfästet och drar ifrån. Fler och fler söker sig idag till extremhögern och populism.

Mellan 1950 och 1980 minskade inkomstskillnaderna i Sverige, 1980 motsvarade en toppdirektörs lön nio industriarbetares. Sedan dess har skillnaderna mellan grupperna ökat kraftigt, och enligt Anna Almqvist tyder väldigt lite på att trenden kommer vända. De ökade ekonomiska klyftor har haft en negativ inverkan på den svenska ekonomin, säger Anna Almqvist.

– OECD och IMF har kommit med rapporter som visar att den ökade ojämlikheten hållit tillbaka tillväxten i Sverige. Det har också negativ effekt på andra punkter såsom hälsa och kriminalitet.

Andelen kvinnor i makteliten ökar, 45 procent av de politiska toppositionerna innehas av kvinnor. Men skillnaderna mellan undersökningens undergrupper är stora- bland de 50 ledande direktörerna i näringslivet var enbart två kvinnor. Dessutom var medelinkomsten för kvinnor i makteliten betydligt lägre och motsvarade 28,5 procent av männens inkomster.