Det är just i svåra tider som de mänskliga rättigheterna testas. Därför måste EU och Europarådet stärkas som centrala aktörer när det kommer till skyddet av våra grundläggande europeiska värderingar, skriver Morten Kjaerum, direktör för Raoul Wallenberg-institutet i vår serie »Hoten mot demokratin«.
Ungern och Polen har båda tagit avstånd från de centrala värderingar som genomsyrar EU-samarbetet. Men de står inte ensamma, andra europeiska länder visar tecken på att de är på väg i samma riktning hand i hand med högerextremistiska grupperingar. Så vad ska man vara medveten om?
Det är viktigt att komma ihåg att stater som inte respekterar de grundläggande demokratiska principerna tenderar att utveckla korrupta strukturer. Utan självständiga kontrollmekanismer förhindrar man den insyn som är tänkt ska hålla systemet ansvarigt. Denna korruption förstärker sedan eroderingen av demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Enligt Transparency International är korruptionen i Ungern den mest utbredda inom EU.
Att rikta hat mot andra har alltid varit ett effektivt medel för makthavare att förskjuta uppmärksamheten från sin egen maktutövning till en svag grupp i samhället. Det finns alltid en minoritet som kan sättas i fokus: sexuella minoriteter, funktionshindrade, muslimer, judar eller etniska och nationella minoriteter. Därför innefattar MR–regelverket och EU-rätten ett genomgående förbud mot diskriminering. Europa har alltför bittra erfarenheter av vad hat mot ”de andra” kan leda till; både för den utsatta minoriteten och för samhället i stort.
Mänskliga rättigheter är inte en lyxvara som vi bara har plats för när allt andas fred och idyll.
De senaste 25 åren har vi sett en ökande islamofobi i nordvästra Europa. Romer, judar och homosexuella har stått i skottgluggen i andra delar av Europa. Med flyktingkrisen har det skett en kollektiv förskjutning av hatet som nu är riktat huvudsakligen mot personer från muslimska länder.
En tredelad maktfördelning, skydd av rättsstaten och mänskliga rättigheter, även minoritetsrättigheter, utgör de grundpelare varpå den moderna demokratin vilar. Tas en av dessa komponenter bort kan man inte längre tala om en demokrati. Därför är begreppet »illiberal demokrati« en förvrängning av sanningen.
Begreppet introducerades av Fidez för att ge det ungerska systemet ett skimmer av EU-legitimitet genom användandet av ordet demokrati. Strängt taget har detta system dock fler auktoritära kännetecken än demokratiska, så låt oss kalla det för ett »grå-auktoritärt system«.
Ungern och Polen är de två mest extrema men vi ser liknande tendenser i andra EU-länder där högerextremismen ständigt vinner ny mark. Det man ska vara på sin vakt inför är angrepp på rättsväsendet, angrepp på medier och civilsamhället samt ett oproportionerligt stort fokus på minoriteter.
Lärdomen efter andra världskriget är att vi måste ha ett bindande europeiskt samarbete för att förhindra att populister och icke-demokrater tar över. Nationella konstitutioner och domstolar är viktiga men enbart detta räcker inte till. Därför bildades EU, Europarådet och den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter.
Samarbete och kontroll kring efterlevnaden av de grundläggande värderingarna är nödvändigt för Europas fortsatt stabila kurs. Därför måste de europeiska institutionerna, även den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, stärkas de kommande åren och inte överges så som vissa länder önskar.
2014 utvecklade den europeiska kommissionen riktlinjer för hur Kommissionen kan agera i förhållande till brott mot dess grundläggande värderingar. Det är viktigt att övriga medlemsstater, även Sverige, stöttar och stärker Kommissionen i detta avgörande arbete. EU:s muskler är fortfarande för svaga, något som har blivit tydligt under den nuvarande krisen där grå-auktoritära politiker försöker att dra Europa ut ur den mest stabila period som vi någonsin har varit i.
Mänskliga rättigheter är inte en lyxvara som vi bara har plats för när allt andas fred och idyll. Det är just i svåra tider som deras tålighet testas. Därför måste EU och Europarådet stärkas som centrala aktörer när det kommer till det fortsatta skyddet av våra grundläggande europeiska värderingar.
Morten Kjaerum, direktör för Raoul Wallenberg-institutet. Tidigare direktör för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (2008–2015)
Tidigare krönikor i serien »Hoten mot demokratin«:
Thomas Hammarberg: »Nedmonteringen av demokratin sker systematiskt«
Carl Tham: »I 20 år har makten medvetet försvagat den svenska demokratin«
Bengt Säve-Söderbergh: »Demokratin måste vårdas, den uppstår inte av sig själv«
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
