Forskare: Lottning inskränker inte fritt skolval

lottning Att välja skola är en rättighet – därför säger alliansen nej till lottning till friskolor. »Jag har svårt att se hur lottning inskränker det fria skolvalet«, säger forskaren Karin Edmark.

För ett par veckor sedan presenterades Skolkommissionens förslag för en mer likvärdig skola. Ett av förslagen för att bryta segregationen handlar om att ge permanenta statsbidrag på sex miljarder kronor årligen till utsatta skolor.

Tanken är att pengarna ska fördelas enligt en särskild modell som tar hänsyn till bland annat föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger till DN att han vill få med satsningen på utsatta skolor i höstbudgeten. Däremot är han skeptisk till ett annat av Skolkommissionens förslag – att avskaffa kötid som urvalskriterium för friskolor som har fler sökande elever än platser och i stället lotta ut platserna.

– Vi måste bryta segregationen, men kommissionens förslag om lottning är parlamentariskt dött och kommer inte att införas. Det finns ingen majoritet för det, säger han till tidningen.

Detta trots att 20 skolforskare nyligen skrev en debattartikel om fördelarna med lottning. Forskarna menar att det fria skolvalet har bidragit till ökad skolsegregation och att kötid som urvalsgrund sannolikt är en bidragande förklaring.

»Lottning är däremot en neutral urvalsgrund då alla elever som sökt till en fristående grundskola ges samma chans att komma in, oavsett familjebakgrund eller bostadsområde«, skriver forskarna.

Allianspartierna, som alla säger nej till lottning, argumenterar att »möjligheten att själv få välja skola är en rättighet«.

Men det argumentet förstår inte Karin Edmark, docent i nationalekonomi, Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning.

– Jag förstår inte det argumentet. Jag har svårt att se varför lottning inskränker på det fria skolvalet. Någon slags urvalsmekanism måste man ju ha.