Staten går plus med ytterligare 85 miljarder kronor fram till år 2020 jämfört med vad som beräknades bara för en månad sedan, enligt regeringen. Men de kommande åren kommer att kräva stora investeringar i barnomsorg, skola och sjukvård.
I år väntas överskottet i statskassan bli 25 miljarder kronor, vilket är nästan lika stort överskott som år 2016. Det betyder att finanserna under de närmaste åren når upp till överskottsmålet på 1 procent av BNP, enligt regeringen. De goda finanserna förklaras bland annat med att man bedrivit en stram finanspolitik och infört kostnadskontroll inom områden som migration och sjukförsäkring.
Samtidigt sjunker arbetslösheten och bidragstagarna blir allt färre. Enligt regeringen befinner sig andelen som får bidrag från något av de ekonomiska transfereringssystemen på den lägsta nivån på tio år.
– Anledningen är främst lägre arbetslöshet, men också en inkomstomfördelande politik, sade finansminister Magdalena Andersson (S) under en presskonferens på förmiddagen.
Utmaningarna med att få ned arbetslösheten består dock, enligt finansministern, som bland annat menar att BNP skulle kunna öka med 1,5 procent om utrikes födda kvinnor arbetade i samma utsträckning som inrikes födda kvinnor.
Regeringen avfärdar att de starka offentliga finanserna bara skulle bero på konjunkturläget, och gav därmed en känga till den politiska oppositionen. Finansministern varnade också för de skattesänkningar som det borgerliga blocket vill genomföra, och pekade på de stora investeringsbehov som finns i välfärden.
Demografin har under de senaste två decennierna varit ekonomiskt gynnsam, enligt Magdalena Andersson. Men nu vänder det, i och med att både gruppen äldre (över 70 år) och barn (till och med 18 år) väntas öka med vardera 300 000 personer fram till 2025. Det här kommer att kräva stora investeringar i förskolor, skolor och äldreomsorg, enligt regeringen.
Sammanlagt bedömer de att investeringar på 40 miljarder krävs för att bygga nya skolor och äldreboenden. Exempelvis bedöms att det behövs 20 procent fler gymnasier jämfört med i dag, vilket motsvarar 300 stycken skolor.
Den ökande gruppen äldre och barn bedöms i huvudsak bestå av svenskfödda personer, medan utrikes födda bidrar till en öka befolkning i »mellanskikten« åldersmässigt.
Att bland annat SKL räknat med betydligt större kostnadsökningar för välfärden förklarade Magdalena Andersson med att SKL räknar med en kontinuerlig kvalitetshöjning inom välfärden, medan regeringens beräkning bygger på den kvalitetsnivå som finns i dag, och vad till exempel ett skolbarn kostar i skattepengar.
Samma dag som regeringen kommer med sin prognos, släpper arbetsgivarorganisationen Almega en rapport som pekar ut befolkningstillväxten som ytterligare en anledning till att det offentliga inte kommer att kunna klara att bygga ut välfärden, med bland annat vård och skola, i den takt det behövs. Organisationen tar det här som en intäkt för att Ilmar Reepalus förslag om vinstbegränsning i välfärden är omöjliga att genomföra.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
