EU:s säsongsarbetardirektiv ska nu bli svensk lag. Men lagen påverkar bara arbetsmigranter från länder utanför EU som har en svensk arbetsgivare, vilket i princip inga av bärplockarna som kommer till Sverige har.
Beslut om säsongsarbetardirektivet fattades redan i början av 2014, men först i december i år väntas det bli en del av svensk lag efter att det nu gått ut på remiss. Direktivet togs fram för att reglera och förbättra villkoren för säsongsarbetare, främst inom jordbruk, som kommer till EU-länder för att arbeta på frukt- och grönsaksodlingar.
Tanken är att införa en minimistandard för arbetsvillkor, löner och boendeförhållanden för arbetsmigranterna, och det ska bli möjligt med sanktioner mot arbetsgivare som inte sköter sig. Rapporter i medier om slavliknande villkor på jordbruk i Sydeuropa har varit återkommande, och ofta handlar det om svarta jobb.
I förslaget till hur direktivet ska bli svensk lag står att lön och andra anställningsvillkor måste leva upp till miniminivå i kollektivavtal eller »praxis inom yrket eller branschen«.
Men Justitiedepartementet tror inte att det förslag de har lagt kommer att ändra särskilt mycket när det gäller hur många och vilka som kommer till Sverige för att säsongsarbeta.
– Det finns redan i dag goda möjligheter till arbetstillstånd för säsongsarbete i Sverige så vi bedömer inte att fler personer från tredje land kommer att beviljas arbetstillstånd i Sverige, säger Johanna Johnsson, ämnesråd på Justitiedepartementet.
Ett krav för att omfattas av de föreslagna reglerna är också att man har ett anställningskontrakt med en arbetsgivare i Sverige, vilket exkluderar de flesta bärplockare som kommer till Sverige.
– De flesta av de bärplockare från tredje land som beviljas arbetstillstånd är anställda av utländska bemanningsbolag, säger Johanna Johnsson.
Till skillnad från det svenska regelverket omfattar EU-direktivet också boendeförhållanden för säsongsarbetare, där den som ansöker om arbetstillstånd ska kunna visa att den har en bostad med en viss standard. Om arbetsgivaren ordnar bostad finns vissa regler, som bland annat förbjuder den anställde att betala mer än en viss andel av sin lön i hyra och kräver att bostaden lever upp till hälso- och säkerhetsbestämmelser.
Ett arbetstillstånd för säsongsarbete kan ges för maximalt tre månader. Om migranter vill stanna i EU längre än så för att arbeta behöver de ansöka om ett så kallat kombinerat arbets- och uppehållstillstånd, som kan ges för maximalt sex månader i taget.
Migrationsverket kommer att ha ansvar för att behandla ansökningar om säsongsarbete, och myndigheten kommer också upprätta en lista över vilka arbeten som omfattas. Men det handlar om arbete som är kopplat till en viss säsong eller årstid.
Förra veckan skickade regeringen också ut ett annat EU-direktiv om arbetskraftsinvandring på remiss. Det handlar om det så kallade ICT-direktivet som ska göra det lättare för företag att göra interna personalförflyttningar till EU-länder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
