Rut Rut-avdraget hotar kvaliteten i hemtjänsten, hävdar PRO. Fel, tycker SPF Seniorerna, som vill utvidga Rut-avdraget och slopa skatten helt för pensionärer. Professorn och äldreforskaren Marta Szebehely lutar mer åt PRO:s syn.
Rut-avdraget fyller 10 år i dagarna, och igår skrev PRO:s ordförande Christina Tallberg en debattartikel i Dagens industri, där hon anser att Rut hotar kvaliteten i den offentligt finansierade hemtjänsten. Att mer resursstarka pensionärer kan köpa sig Rut-tjänster istället för hemtjänst riskerar att urholka kvaliteten i den offentligt finansierade hemtjänsten, menar Christina Tallberg, eftersom »resursstarka äldre behövs i den offentligt finansierade äldreomsorgen för att kunna ställa krav på kvalitet«.
Dessutom, skriver PRO, har vissa kommuner anpassat sina taxor på hemtjänst så att det kan vara mer lönsamt att använda Rut-tjänster, vilket flyttar kostnaden från kommunen till staten.
En annan pensionärsorganisation, SPF Seniorerna, svarar i dag i Dagens industri att Rut-avdraget är populärt bland seniorer och innebär att många kan använda sig av tjänster som de inte har rätt till genom hemtjänsten. Dessutom finns, enligt Christina Rogestam från SPF Seniorerna, en efterfrågan på att fler tjänster ska ingå i rut, som »grovstädning, massage, promenader och hjälp med återvinning«, något förbundet också förespråkar.
SPF Seniorerna har tidigare ihop med Almega föreslagit att skatten ska slopas helt för tjänster i hemmet som köps av personer över 65 år, ett så kallat senior-rut. Det skulle enligt organisationen sänka priset efter rut-avdrag med ytterligare cirka 14 procent.
Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, anser att pengarna som Rut kostar skulle göra mer nytta i äldreomsorgen. Hon tror heller inte att det finns någon marknad för ett utvidgat rut, då det mesta som efterfrågas redan är inkluderat i dagens avdrag.
– Det man inte har avdrag för i dag är specialstädning med högtryckstvätt, och jag tror inte att så många efterfrågar det, säger Marta Szebehely.
Hon delar PRO:s oro för en möjlig kvalitetssänkning av hemtjänsten, men betonar att det framförallt är den offentligt drivna hemtjänsten som riskerar att drabbas. Det här eftersom de företag som erbjuder hemtjänst inom ramen för Lagen om valfrihetssystem, LOV, ofta är desamma som erbjuder tilläggstjänster med rut-avdrag.
– Kommuner kan inte erbjuda tilläggstjänster, så därmed är ju LOV i sig ett argument för att välja privata alternativ för de äldre som har lite högre inkomster. Det finns liksom en interaktion mellan LOV och Rut, säger hon.
Det kan i förlängningen leda till att främst är de med lägre inkomster som blir »utlämnade« till den kommunala hemtjänsten, som därmed riskerar att bli sämre om mer resursstarka grupper inte blir kvar och ställer krav.
Incitamentet att välja Rut helt och hållet istället för hemtjänst gäller främst de pensionärer som bara har behov av lättare hjälp något fåtal timmar.
– Många kommuner har hög taxa för enstaka tjänster, och om du bara behöver hjälp någon gång i veckan blir det oftare billigare för dig att använda Rut, säger Marta Szebehely.
Dessutom, menar hon, liksom PRO, att kommuners handläggare eller bristfällig information på till exempel kommunens hemsida kan få det att se ut som att Rut är billigare än hemtjänst. Men det pensionären behöver ha med i beräkningen är att den kan ha rätt till gratis hemtjänst eller reducerad avgift om pensionen är låg.
Rent allmänt har användningen av privat hemtjänst stannat av de senaste två åren, trots att LOV har införts i allt fler kommuner, säger Marta Szebehely. Rut-konsumtionen, även bland äldre, har däremot fortsatt att öka.
– Jag tror många tycker att det är så pass billigt att man väljer att köpa lite praktisk hjälp, men det har inte ersatt hemtjänst. Snittet på hemtjänstanvändning är 7 timmar i veckan och snittet för rut är mindre än 30 min, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
