ALLRA-SKANDALEN Fondbolaget Allra utreds nu för penningtvätt, vid sidan om tidigare pågående brottsutredningar. Det kan handla om både bolaget och banker som gjort sig skyldiga till brott.
Det som har påkallat Ekobrottsmyndighetens uppmärksamhet är en utdelning på 70 miljoner som Allra ska ha beslutat om vid en extrastämma i början av augusti, rapporterar Ekot.
Tillsammans med två extrastämmor under 2016, där det delades ut 65 respektive 20 miljoner kronor, innebär det utdelningar på totalt 155 miljoner kronor. Samma summa var ungefär vad Allras bolag i Dubai gjorde i vinst 2015 och 2016.
– Det är inte helt vanligt att man två år efteråt beslutar om extrautdelning, säger kammaråklagare Thomas Hertz vid Ekobrottsmyndigheten, som också utreder Allra för misstankar om bedrägeri eller trolöshet mot huvudman.
Deloitte, som tidigare var revisor åt Allra under flera år, konstaterade i sin polisanmälan av bolaget att det i huvudsak var Allras bolag i Dubai som hade gjort vinst under 2015, säger Thomas Hertz. Misstanken från åklagaren är att det är återstoden av den vinsten som nu har delats ut till ägarna.
Samtidigt misstänks Allras Dubai-bolag för brott, vilket skulle kunna göra att hanteringen av pengarna som nu delats ut utgör penningtvätt.
Enligt penningtvättslagen är det brottsligt att hantera pengar som man vet härrör från ett brott. Sedan några år tillbaka finns också en lag om näringspenningtvätt. Den bygger på att det räcker med misstanke om att pengar kan komma från brott, för att kunna göra sig skyldig till näringspenningtvätt. Det kan exempelvis handla om banker och värdepappersinstitut som hanterar transaktionerna.
– Banker ska klassificera transaktioner som riskfyllda eller mindre riskfyllda. Man ska presumera att transaktioner som utförs hit från länder utanför EU är riskfyllda. Det betyder att banken då ska säkerställa att pengarna inte kommer från brott, säger Thomas Hertz.
Efter all uppmärksamhet som varit kring Allra-bolagen och de brott de misstänks för skulle en bank som i nuläget genomför en transaktion inom Allra ha anledning att vara särskilt på sin vakt, enligt Thomas Hertz. Han vill dock inte uttala sig om huruvida någon bank utreds i fallet med Allras senaste utdelning.
Rent generellt är banker dåliga på att kontrollera stora transaktioner från bolag, i jämförelse med hur noggranna de kan vara när det gäller privatpersoners transaktioner, säger Thomas Hertz. En kontroll av misstänkt penningtvätt kan exempelvis ske genom att banken kräver in underlag från ett bolag, där de får svara på frågor för att bekräfta att pengarna inte kommer från brott.
Att Allra utreds för brott utgör i sig inget hinder för att bolaget ska fortsätta dela ut pengar till sina ägare.
– Jag kan inte hindra ett bolag från att hålla stämma och fatta beslut. Om pengarna däremot har varit föremål för brott kan de förverkas, säger Thomas Hertz.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
