Bostadsministern inväntar en revolution

BYGGKOSTNADER En omfattande industrialisering i byggbranschen kan påverka Sveriges skenande byggkostnader, menar bostadsminister Peter Eriksson (MP). Men Hans Linde professor emeritus i fastighetsekonomi tvivlar: »Så länge riksbanken inte höjer räntan kommer priserna att fortsätta öka.«

I över tio år har Sverige haft de bland de högsta byggkostnaderna i EU, nyligen passerade Sverige också Norge och är därmed ny Europa-etta. De höga byggpriserna påverkar såväl byggtakten i samhället som bostadspriserna. Från 2006 till 2016 minskade byggkostnaderna i 17 av EU:s 28 medlemsländer men i Sverige fortsätter de att stiga. För att vända  trenden vill bostadsminister Peter Eriksson (MP) effektivisera svensk byggbransch och öka produktiviteten. Och enligt ministern är förändringarna redan på gång; byggbranschen är på väg in i en industriell revolution, med fler stora aktörer och billigare produktionskostnader förutspår Eriksson.

– Jag ser industrialiseringen inom byggbranschen som den viktigaste förändringen för att få ner priserna på bostadsbyggande och för att på olika sätt gynna den förändring som redan pågår. Vi kommer se en kraftigt förbättrad produktivitet och också sänkta kostnader framöver, säger Peter Eriksson.

Han berättar om företag från Småland till Pajala som börjat tillverka hus eller delar av hus i fabrik.

– Det finns ett tiotal olika företag som har börjat bygga på det här viset. Det kommer lösa en del av de kompetensproblem som vi tidigare haft, då det har varit svårt att få hantverkare till byggen, det kommer göra en jättestor skillnad. Jag ser att det är en förändring som är på gång, men som inte riktigt visat sig ännu.

Sjunker byggindustrins produktionskostnader kvarstår dock andra utmaningar för politikerna. Sverige dras med höga byggmaterialkostnader och det finns en bristande konkurrens inom branschen, där byggjättarna NCC, JM, Peab och Skanska dominerar marknaden.

Fler stora företag skulle kunna pressa priserna, regeringen vill därför göra det lättare för utländska entreprenörer att etablera sig. Men hittills har intresset för den svenska byggmarknaden varit svalt. Enligt Peter Eriksson beror detta till stor på att de svenska bygglagarna är mer komplicerade än i övriga Europa.

– Ska man bygga i Sverige måste man kunna reglerna och kunna navigera i systemet. Det här ska vi göra någonting åt. Vi har därför beslutat att Boverket ska få tre miljoner för att ta fram en hemsida där man ger information till utländska aktörer och översätter byggreglerna till andra språk. Så det händer saker där också.

Det finns en väldigt vanlig föreställning bland gemene man att kostnader bestämmer priser, men när vi pratar om byggande så är det precis tvärtom

Hans Lind, professor emeritus i fastighetsekonomi på KTH, är inte lika optimistisk. En industriell revolution inom byggbranschen är något han ser som mindre troligt, diskussionen om hur en en allt mer industrialiserad byggbransch kommer förändra kostnaderna  har kommit och gått sedan 50 talet.

– Byggarbetsplatsen har alltmer blivit en monteringsplats, det är en utveckling som pågått i 50- 60 år. Många delar kommer färdiga från en fabrik ibland går man längre och köper ett färdigt badrum, men den här husfabrikstanken har inte riktigt slagit igenom. NCC byggde den här typen av hus i början av 2000-talet i Hallstahammar som sen lades efter några år, det är väldigt oflexibelt och inte så lätt att få det att funka, säger han.

Hans Lind tror heller inte att en mer industriell och effektiviserad produktion påverkar byggföretagens offerter.

– Det finns en väldigt vanlig föreställning bland gemene man att kostnader bestämmer priser, men när vi pratar om byggande så är det precis tvärtom, det är priset som bestämmer kostnaden. Se det ur entreprenörens perspektiv, det finns jättemycket jobb och det är en överhettning i ekonomin, lägger de ett högt pris och inte får jobbet så får de det någon annanstans.

Snarare än produktionskostnader ser Hans Lind ränteläget i Sverige som den viktigaste orsaken till höga byggpriser och så länge riksbanken inte höjer räntan kommer priserna fortsätta stiga.

– När kommunerna går ut och ska upphandla så får de väldigt höga offerter och eftersom räntan är låg så kan de betala och ändå räkna in investeringen. Entreprenörer tar ut höga priser eftersom köparna kan betala. Självklart jobbar företagen med att pressa sina kostnader, men kodsekvensen blir bara att de höjer sina vinstmarginaler.

För kommunala bostadsbolag har det blivit allt svårare locka till sig byggföretag. SABO, en branschorganisation för allmännyttiga bostadsbolag, får rapporter om att priserna ökar och flera bostadsbolag vittnar om för få eller inga anbud alls. Peter Eriksson förklarar detta med att byggföretagen helt enkelt har fullt upp.

– Det är en effekt av att det står byggkranar överallt och att vi har en hög produktion. Att man i det läget har svårt att få in ytterligare produktion det tycker jag inte är så konstigt. Men i SABO så har man ändå fått in företag som levererar bostäder till hyggliga priser. Det jag rekommenderar är att man använder den typen av upphandlingar och då kan man också använda det statliga investeringsstödet och på så sätt även få ner hyresnivåerna.

 Det behövs inte fler åtgärder från politiskt håll?

– Vi har som sagt en åtgärd för att få in utländska byggföretag. Byggmaterielmarknaden är dock ett problem och vi har utredningar som är lagda på det som vi kanske måste titta över om vi kan använda några av de förslagen, för det är inte gjort än, säger Eriksson.

Hans Lind menar att politikerna måste skärpa tonen mot byggföretagen.

– Vill man verkligen få ner kostnaderna, då måste man säga till branschen att vi bygger ingenting om ni inte sänker priserna. Men vilken politiker säga det? I början 2000-talet var MKB i Malmö precis i den situationen. De sa då- vi stoppar allt byggande tills vi får lägre offerter, men bara en vecka senare går politikerna ut och säger vi måste öka bostadsbyggandet och det gjorde att trovärdigheten i det här hotet noll.