Många kommuner helt utan behöriga lärare i vissa ämnen

LÄRARBRIST Grundskolorna drabbas hårt av lärarbristen. I många kommuner saknas helt behöriga lärare i ett eller flera ämnen, det visar statistik från Skolverket. »Vi har  i många år varnat för lärarbristen, men blivit beskyllda för att överdriva«, kommenterar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

När det gäller behöriga lärare är skillnaderna mellan landets olika delar stor. För många mindre kommuner är det svårt att locka till sig legitimerade lärare och särskilt ont är det om lärare i moderna språk. Av Sveriges 290 kommuner saknar 60 kommuner behöriga grundskolelärare i franska, 45 i spanska och 37 i tyska, rapporterar Lärarnas Tidning som har granskat statistiken.

I sex kommuner – Haparanda, Ljusnarsberg, Ovanåker, Pajala, Årjäng och Älvdalen – saknas lärare med behörighet i moderna språk.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand förvånas inte av uppgifterna.

– Nuvarande lärarprogram med inriktning på grundskolans årskurs 7- 9, har i stort sett legat på is i väntan på ny utlovad reform, och den inriktningen har inte fungerat sedan 2011. Det är klart att det påverkar hur många nya lärare man får i moderna språk, säger Åstrand och betonar att lärarbristen är allvarlig också inom andra ämnen.

– Vi har  i många år varnat för lärarbristen, men blivit beskyllda för att överdriva. Vi står inför en situation där utbildade behöriga lärare inte på långa vägar räcker till för att matcha behovet. Sen slår det olika regionalt, i olika ämnen och skolformer, säger Jaara Åstrand till Dagens Arena.

På Celsiusskolan, en 7–9-skola i centralorten Edsbyn, läste 152 elever moderna språk förra läsåret.

– Att lärarna saknat behörighet är inget som påverkat elevernas val, säger skolans rektor Magnus Elfving till Lärarnas Tidning.

På Celsiusskolan saknas behöriga lärare i fler ämnen än bara moderna språk. Lösningen blir medbedömning, där den legitimerade läraren får extra ersättning för insatsen. Magnus Elfving tycker att systemet fungerar bra.

– Både läraren i tyska och i spanska har lång erfarenhet och goda språkkunskaper, men saknar lärarutbildning. De är skickliga och populära, men visst innebär det ett visst krångel med betygsättningen.

För att tackla lärarbristen måste det till politiska lösningar menar Johanna Jaara Åstrand, bland annat långsiktiga lönesatsningar och insatser som minskar arbetsbelastningar för nuvarande lärare.

– Vi har under en lång period haft en situation där det regnat ner nya arbetsuppgifter över lärarna, vissa har varit bra, men andra har inte haft ett dugg med läraryrket göra. Många lärare har under den senaste tiden lämnat yrket med sorg för att det helt enkelt inte funnits förutsättningar för att vara en bra lärare, säger hon.

2018 kommer språkval vara obligatoriskt i senast i årskurs sex istället för årskurs sju, vilket kan komma att förvärra lärarbristen i moderna språk ytterligare. Moderna språk är enligt Lärarnas tidning också ett ämne med ett lågt söktryck till lärarutbildningarna och med stora pensionsavgångar.