lärarlöner Lärarlönesatsningen och förstelärarreformen har fått avsedd effekt – lönerna är högre. Men satsningarna har också splittrat kåren. Löneskillnaderna upplevs inte som rättvisa, visar Riksrevisionens granskning.
Lärare har länge varnat för att de två reformer som skulle höja lärarlönerna och göra läraryrket mer attraktivt – karriärstegsreformen med förstelärare och lärarlönelyftet – har splittrat lärarkåren. Nu ger Riksrevisionen lärarna rätt. Deras granskning visar att sammanhållningen bland lärare har försämrats sedan de två reformerna infördes 2013 respektive 2016.
Dels på grund av att reformerna upplevs dela upp lärarkåren i förste-, andre- och tredjelärare på ett sätt som inte alltid motiveras av skillnader i kompetens. Och dels för att vissa lärare på kort tid haft avsevärt bättre löneutveckling än andra.
– Ett av reformernas syften var att premiera skickliga lärare med högre lön vilket lett till en ökad lönespridning. Men för att det ska bidra till syftet att öka yrkets attraktionskraft är det viktigt att löneskillnaderna uppfattas som rättvisa och på det området kunde reformerna ha förankrats bättre, säger Olof Widmark, projektledare på Riksrevisionen, i ett pressmeddelande.
Riksrevisionens granskning visar dock att reformerna höjt lönerna på det sätt som var tänkt.
– Lärarnas lönenivå har ökat, såväl generellt som i relation till jämförbara yrken, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
