SD-VÄLJARE SD fick en ny röst bland var femte person som varslades år 2009. Det visar en kommande avhandling från Stockholms universitet.
Varsel ökade antalet röster på SD inför valet 2010, och i bostadsområden där det nyligen skett en stor inflyttning av utlandsfödda personer var tendensen ännu tydligare.
– I områden där folk varslas, och invandrare samtidigt blir mer synliga i området, kommer effekten av varslen att vara större, säger Sirus Dehdari, doktorand vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet.
Inom forskningen råder enighet kring vilken typ av väljare som är mest benägna att rösta på högerpopulistiska och främlingsfientliga partier. Det handlar om lågutbildade, infödda personer, i synnerhet män och även pensionärer.
Därför ville Sirus Dehdari undersöka hur den här gruppen, lågutbildade och svenskfödda, som varslas från sina jobb påverkas när det gäller benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna. Vidare ville han också titta på hur en ökad invandring som har skett lokalt under samma period som varslet påverkade röstandet.
I studien gällde det att kunna dra slutsatser att just varslet i sig påverkade röstandet, och att inte andra bakomliggande lokala förändringar, som i sin tur drivit fram varsel, låg bakom förändringar i partisympatier.
För att åstadkomma det valdes år 2009 ut för undersökningen. Då skedde tre gånger så många varsel som andra år, till följd av den ekonomiska krisen.
– Då kan man identifiera dem som beroende av konjunkturen och inte kopplade till lokala förhållanden, säger Sirus Dehdari.
2009 varslades 60 000 svenskfödda, lågutbildade personer i Sverige, och Sirus Dehdari kommer i sin undersökning fram till att var femte av de varslade innebar i genomsnitt en ny röst på SD. Orter med högre antal varslade hade en större ökning av SD-röster.
Ökningen motsvarar totalt 14 000 extra röster på SD. Men mellan valen 2006 och 2010 ökade SD sitt väljarstöd med totalt 177 000 röster, så det innebär att varslen bara förklarar mindre än en tiondel av ökningen.
Räknas alla varsel 2007 till 2010 med i beräkningen kan de förklara runt 15 procent av SD:s ökade röster.
Sirus Dehdari ville också testa hur invandringen under det senaste året i ett område påverkade röstningen i kombination med varsel om uppsägning.
Det visade sig då att effekten som varsel hade på benägenheten att rösta på SD förstärktes i bostadsområden där det nyligen skett en större inflyttning av lågutbildade invandrare. Vid en inflyttning av lågutbildade migranter högre än den genomsnittliga nivån ökade sannolikheten som ett varsel gav att rösta på SD. Ju högre inflyttning desto större effekt.
I exempelvis den tiondel områden som hade den högsta inflyttningen ökade effekten med mer än 50 procent.
– Min slutsats är att det är lättare att skylla försämringar i sin egen situation på invandrare om invandrare samtidigt är synliga i området. Men det är en felaktig koppling, eftersom varslet inte beror på invandringen, säger Sirus Dehdari.
Varför drar människor den här parallellen?
– Uppenbarligen känner man någon form av hot. Om man skyller varslet på invandrare handlar det om ens plats på arbetsmarknaden. En annan förklaring skulle kunna vara att man tänker »Nu blir jag av med jobbet, och kommer att behöva socialförsäkring eller arbetslöshetskassa«, och då kan invandrare ses som ett hot på grund av att man tror att de kan bli en konkurrent om offentliga bidrag.
Samtidigt märks inte samma effekt av varsel på högutbildade infödda svenskar, eller hög- eller lågutbildade utlandsfödda när det gäller vilka de röstar på. Där fanns ingen effekt, eller så var den till och med negativ, när det gällde sannolikheten att rösta på SD efter upplevt varsel.
Inte heller märktes effekten av varsel när det kom till benägenhet att rösta på andra så kallade anti-globaliseringspartier. Sirus Dehdari nämner Vänsterpartiet, som han menar i sitt partiprogram har mer konkret »anti-globaliseringspolitik« än SD.
Enligt teorier om vad som upplevs skrämma lågutbildade infödda som är rädda att förlora sina jobb, borde det kunna öka Vänsterpartiets röster.
– Det är invandringspolitiken och inte handelspolitiken som främst skiljer partierna åt, så att varsel ger mer SD-röster beror på den frågan och inte på att de exempelvis är emot EU, vilket även Vänsterpartiet är. Men resultaten kan också bero på att V upplevs som ett etablissemangsparti i motsats till SD, säger Sirus Dehdari.
Dessutom visar studien ett positivt samband mellan självupplevd arbetslöshetsrisk och hur stor vikt man fäster vid invandringsfrågan. Att folk blir mindre främlingsfientliga över tid samtidigt som SD:s väljarstöd ökat kan tyckas motsägelsefullt.
– Men om fler och fler anser att invandringsfrågan är viktig, och SD dominerar debatten inom de frågorna, kan det resultera i att SD växer trots att främlingsfientligheten överlag i samhället minskar, säger han.
Bakgrunden till avhandlingen är den utveckling som sker i stora delar av Europa, där högerpopulistiska och främlingsfientliga partier vinner ökad mark, i länder med väldigt olika förutsättningar. Exempelvis har högerpopulistiska partier vuxit både i rika länder som Norge och Österrike, och länder med väldigt låg andel invandrare, som Finland. Eftersom det är svårt att applicera generella teorier på så olika länder, ville Sirus Dehdari undersöka effekter på partisympatier av avgränsade händelser som varsel.
En liknande studie som Sirus Dehdaris, gjordes av kopplingen mellan automatisering på arbetsmarknaden och väljarnas benägenhet att rösta på Donald Trump i 2016 års presidentval i USA. Forskarna Carl Benedikt Frey, Thor Berger och Chinchih Chen vid Lunds universitet och University of Oxford kom fram till att det fanns ett starkt samband mellan upplevelsen av att ha förlorat status på arbetsmarknaden till följd av teknisk utveckling och stödet för Trump.
Kopplingen var extra stark i områden som dominerades av lågutbildade män i rutinjobb.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
