Det finns andra framgångsvägar än regeringssamarbete med fackföreningshatande Centern och skattesänkande Liberalerna för statsminister Stefan Löfven.
I förra veckan var LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson i en intervju skeptisk till de tankar som finns om en koalition efter valet mellan Socialdemokraterna, Liberalerna och Centern.
En regering med de tre partierna skulle med dagens opinionssiffror få 179 mandat eller 51 procent, enligt en beräkning som SVT Nyheter gjort.
Men att regera ett land kan inte reduceras till matematik, utan handlar om politikens innehåll.
Söndagskvällens partiledardebatt i TV var en illustration av att LO-ordförandens farhågor är högst motiverade.
Kan Socialdemokraterna regera ihop med ett så ombytligt parti som Liberalerna? Partiordföranden Jan Björklund sa i somras att svensk politiks viktigaste uppgift är att överbrygga klyftorna i samhället. Varpå han häromdagen lade ett förslag om att skatterna ska sänkas med 18 miljarder, mest för de rika.
Och kan Socialdemokraterna med sina rötter i arbetarklassen regera ihop med den fackföreningshatande Centern?
Ett centerparti, som vill lagstifta om enkla jobb för nyanlända, trots att det är en uppgift för parterna att förhandla om och trots riskerna för att vanligt folks löner pressas neråt.
Ett centerparti som tänker ta bort större delen av arbetsmarknadspolitiken, trots att svenska företag just nu skriker efter utbildad arbetskraft.
Det talades mycket om trygghet i TV-debatten. Men däremot missade man helt att de borgerliga nu är på väg att enas om att ändra LAS, lagen om anställningsskydd.
TV-debatten missade att de borgerliga är på väg att ändra LAS, lagen om anställningsskydd.
Och man nuddade bara vid de viktiga frågorna om hur skattepengar i den privata välfärden hamnar i fel fickor.
Ändå är det uppenbart efter TV:s partiledardebatt att spillrorna av den gamla Alliansen nu rusar högerut.
Det känns tokigt om Socialdemokraterna i detta läge skulle börja tävla med borgerligheten om vem som ska sänka skatten mest, när de stora eftersatta behoven i samhället snarare talar för att höja skatten.
LO-ordförandens oro inför en regering med mittenpartierna bygger på det tyska exemplet, att SPD–CDU-koalitionen ökat utrymmet för extrema partier.
Men det är inget lyckat argument, eftersom SD växt snabbt här hemma, utan att de svenska Socialdemokraterna regerat med de borgerliga.
Sanningen är att S snarare försvagats av en sviktande förändringsvilja, och av att länge ha lagt sig väldigt nära de andra. Visst behöver vi fler poliser, men de borgerligas straffskärpningar är ingen universalmedicin.
TV:s partiledardebatt visade att vänster-höger-dimensionen finns levande i en rad frågor. Här finns en öppning för socialdemokraterna, eftersom väljarna ser alla orättvisor och klyftor.
Bara genom att kraftfullt gå i klinch med gammelhögern kan Stefan Löfven vinna valet med så stor marginal att regeringar med skattesänkare och fackföreningshatare aldrig blir aktuella.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
