Löner under avtalsnivå ska motivera arbetslösa

SUBVENTIONERAde jobb Inom Örebro kommun finns knappt 200 subventionerade jobb där månadslönen är 16 700 kronor eller lägre. »Det är viktigt att lönen inte är för hög för tillfälliga insatser« säger ansvarig på kommunen. Men Kommunal är kritiskt.

Förra veckan rapporterade Dagens Industri att knappt 1 500 statligt subventionerade anställningar under augusti månad hade en lön under 18 000 kronor, det vill säga under lägsta nivå i kollektivtalet med SKL. Arbetsförmedlingen förklarar det här med att lönen ska vara »kollektivavtalsmässig« enligt reglerna, och att det möjliggör att tänja på lönenivån nedåt lite.

Att ha löner på ned mot 17 000 kronor i månaden ansåg dock Anna Arskog på Arbetsförmedlingen är en för låg nivå.

Men runt 330 subventionerade jobb har en lön så låg som 16 700 kronor eller under den. Det visar sig att det är framförallt i två kommuner – Örebro och Gävle – som de här allra lägsta lönerna finns.

Mikael Ramnerö är områdeschef på förvaltningen för utbildning, försörjning och arbete på Örebro kommun. Han försvarar löner en bra bit under lägsta nivå i kollektivavtalen, eftersom det handlar om arbetsmarknadsinsatser.

– Lönen ska vara så att man kan försörja sig på den om man är ensam eller har barn, så den ska ligga över normen för försörjningsstöd. Men den måste ligga under normen för ordinarie anställningar, för att man ska vara motiverad att gå vidare och ta ett vanligt jobb eller utbilda sig efteråt, säger Mikael Ramnerö.

Men det handlar ju om tillfälliga insatser, så man måste väl ändå gå vidare efteråt?

– Jo, det är det, men vi tror att det är viktigt att lönen inte är för hög för de här tillfälliga insatserna, det ska vara en väg till ordinarie lön och försörjning.

Samtidigt medger han att kommunens ekonomi kan spela in när det gäller lönenivåer, för de anställningsformer som de själva betalar.

Extratjänster är exempelvis statligt subventionerade till 100 procent, men av 177 tjänster i Örebro med löner kring 16 700 kronor är bara ett trettiotal extratjänster. Övriga är instegsjobb eller så kallade särskilt anställningsstöd. Majoriteten finns i kommunal verksamhet.

Varje enskild subventionerad anställning ska föregås av ett samråd, där fack, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen medverkar. Men så har inte skett, medger Mikael Ramnerö.

– Vi har förhandlat med facket om de här lönerna. Enligt reglerna ska det vara en individuell prövning, men jag tror att vi skulle kunna vara bättre på den saken, säger han.

Löner under lägsta nivå i SKL-avtalet medges inom ramen för det så kallade BEA-avtalet, som kom till just för olika former av subventionerade anställningar.

Enligt Lena Byström, central ombudsman på Kommunal, saknas en generell lägsta lönenivå för beredskapsjobb, men det finns lokala avtal med lägstalöner.

Lena Byström är ändå kritisk till löner på 16 700 kronor eller lägre, och betonar att det ska vara ett samråd med facket inför varje extratjänst som tillsätts.

– Jag tycker inte att det är okej. Jag tycker att man ska ha en lön i nivå med kollektivavtalet som vi har med SKL, säger hon.

Lägsta lön i SKL-avtalet är 18 700 kronor i månaden från 1 maj i år.

Till skillnad från Mikael Ramnerö på Örebro kommun anser inte Lena Byström att 16 700 kronor i månaden motiverar en arbetssökande att välja jobb istället för bidrag.

– Jag har lite svårt att förstå att kommunen kan välja att lägga en lön på lägstanivå, när man riskerar att få betala försörjningsstöd för att lönen är så låg att man inte kan leva på den, säger Lena Byström.