Sätt stopp för falska företagare

Möjligheten att få F-skattesedel med bara en uppdragsgivare har öppnat för dagens missbruk av egenföretagare som borde vara anställda. Nu är det angeläget att snabbt skärpa reglerna.

Det råder facklig konflikt på ett stort bygge i Borås. Tvisten gäller nio polska arbetare som anlitats av byggföretaget Tage och söner. Byggnads hävdar att arbetarna är anställda och borde omfattas av kollektivavtal. Företaget hävdar tvärtom att de är egenföretagare.

I flera artiklar har tidningen Arbetet uppmärksammat den stundtals oklara gränsdragningen mellan anställningar och egenföretagare och den växande förekomsten av falska företagare.

Inom branscher som bygg- och transport finns allt större grupper av personer som under långa perioder arbetar för en och samma arbetsgivare, men som inte betraktas som anställda utan som egenföretagare. Inte sällan är »egenföretagarna« personer som är skrivna i EU-länder i Östeuropa.

För arbetsgivaren finns stora pengar att tjäna. När det gäller nivån på ersättningen till egenföretagare gäller inga kollektivavtal. Det är uppdragsgivaren och egenföretagaren som på egen hand gör upp om nivån för betalning. Egenföretagaren ansvarar också själv för sitt försäkringsskydd och har inga garantier om fortsatta jobb.

Enligt lagen är relationen mellan den som beställer arbetet och den som utför arbetet att betrakta som en anställning om beställaren kräver att arbetet ska utföras på bestämda tider, om beställaren leder arbetet och står för utrustning samt om beställaren förbjuder utföraren att arbeta åt andra.

I realiteten finns det dock en gråzon i regelverket, men ett ännu större problem är att arbetsgivare sällan riskerar sanktioner även när de uppenbart bryter mot lagen.

I vissa fall har de fackliga organisationerna framgångsrikt kunnat hävda att anlitade arbetare bör betraktas som anställda. Radioprogrammet Kaliber avslöjade 2012 att utländska chaufförer arbetade vid Andreassons åkeri i Veddige i Västsverige som egenföretagare, men jobbade som om de vore anställda. Transportarbetareförbundet följde upp avslöjandet och vann året därpå ett mål i Arbetsdomstolen.

Utslaget blev att en chaufför som betraktats som egenföretagare i själva verket hade varit anställd av företagets bemanningsföretag Zimit och därför hade rätt till förmåner i enlighet med kollektivavtalet. I nästa skede beslutade Förvaltningsrätten att både Andreassons åkeri och Zimit skulle betala flera miljoner kronor i arbetsgivaravgifter och skattetillägg. Beslutet överklagades av företaget, men de högsta rättsliga instanserna tog inte upp överklagandet.

Redan i dag ser vi de allvarliga konsekvenserna; exploatering av arbetskraft, skattesmitning och stundtals kopplingar till grov kriminalitet.

I praktiken är dock de här fallen svåra att driva. Det är ytterst sällan som en arbetare vill ha en konflikt med arbetsgivaren/uppdragsgivaren. Personen riskerar ju att förlora de inkomster som hen har och att bli utestängd från fortsatt arbete.

Särskilt sårbara är utländska arbetare som tillfälligt jobbar i Sverige. De absolut flesta väljer är ovilliga att driva sina fall. Just därför behövs ett regelverk som är betydligt skarpare än dagens. Framför allt behövs fler verktyg för att se till att nuvarande regler efterlevs.

I några fall behövs också en återgång till tidigare regler. Alliansregeringen ändrade lagstiftningen 2009 för att göra det enklare att få F-skatt. En av ändringarna innebar att det räcker med en uppdragsgivare för att få F-skattsedel. En annan att ansvaret för att bedöma vem som var företagare helt lades över på Skatteverket, vilket innebar att de arbetsrättsliga aspekterna blev underordnade.

Dessa förändringar har öppnat för dagens missbruk. De nya reglerna fick också hård kritik från den dåvarande oppositionen, men har hittills inte ändrats av det rödgröna styret.

Nu har regeringen äntligen beslutat att en utredning om F-skattereglerna ska tillsättas. Skatteverket kommer också att göra en egen utredning om skattefusk i samband med att arbetskraft anlitas som egenföretagare. Vidare har Byggnads och Sveriges Byggindustrier bildat en arbetsgrupp för att skapa mer ordning och reda kring regelverket.

Flera lovvärda initiativ har alltså tagits. Men det är angeläget att frågan inte hamnar i långbänk. Fenomenet med falska egenföretagare skulle snabbt kunna sprida sig till fler branscher. Redan i dag ser vi de allvarliga konsekvenserna; exploatering av arbetskraft, skattesmitning och stundtals kopplingar till grov kriminalitet.