förlossningsvård I en ny rapport granskar Sveriges Kvinnolobby svensk förlossningsvård och hur extra resurser används i landstingen. Den visar att landstingen prioriterar kortsiktiga insatser framför att förstärka bemanningen.
Trots ekonomiska satsningar på förlossningsvården ökar inte personaltätheten. Tvärtom ökar antalet gravida och förlossningar som varje barnmorska ska ta hand om, och antalet förlossningsplatserna minskar medan förlossningarna blir fler. Det visar Sveriges Kvinnolobbys granskning av svensk förlossningsvård.
I vårändringsbudgeten avsatte regeringen 500 extra miljoner kronor till förlossningsvården, fördelat på 2017 och 2018. Inför 2018 har man avsatt en extra miljard för att förstärka förlossningsvården. Men Sveriges Kvinnolobby anser att pengarna borde öronmärkas så att de verkligen används till det som gör mest nytta; att anställa fler barnmorskor och öka förlossningsplatserna.
Istället använder landstingen pengarna i huvudsak till olika insatser för effektivisering, kompetensutveckling eller satsningar på särskilda grupper av kvinnor.
– Det är väl bra att satsa på effektivisering och utbildning, men det blir lite magstarkt när barnmorskor samtidigt springer mellan förlossningar för att hinna med, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.
Enligt Sveriges Kvinnolobby råder konsensus bland barnmorskor och landsting om att det är mer personal och fler förlossningsplatser som skulle åstadkomma mest förbättring. Så varför använder landstingen inte pengarna till sådana insatser? Enlgit Clara Berglund hänger det ihop med att förlossningsvården är lågt prioriterad inom vården, eftersom den bara gäller kvinnor och nästan bara kvinnor arbetar där.
– Vi tycker att det är omöjligt att förstå varför man prioriterar som man gör. Men det handlar kanske också om att det behövs en långsiktig och kostsam satsning för att få fler barnmorskor. Till exempel att man säger att man kommer höja lönerna och minska arbetsbelastningen för barnmorskor.
I dag råder en ond cirkel när det gäller bemanningen, säger Clara Berglund.
–Dels blir arbetsmiljön värre och värre, vilket får barnmorskor att söka sig till andra vårdyrken, och dels gör pensionsavgångarna att 30 procent av alla barnmorskor kommer att lämna yrket inom de närmsta sju åren, säger hon.
Regeringen har satsat på fler utbildningsplatser för barnmorskor, men enligt Sveriges Kvinnolobby är problemet i dag att högskolor inte kan fylla de utbildningsplatser de har. Det här beror på att skolorna inte kan garantera att studenterna får den handledning de behöver då yrkesverksamma barnmorskor inte hinner med att handleda.
I dag är vårdtiden i Sverige i samband med förlossning lägst i hela EU. Vid en vaginal förlossning stannar den födande i snitt 1,8 dygn på BB.
– Det skulle kunna vara positivt att man får åka hem tidigt om man har en jättebra eftervård. Men eftersom vi vet att den akuta återinskrivningen på BB ökar tyder det på att man har skickats hem för tidigt, säger Clara Berglund.
Utöver den allmänt pressade situationen för barnmorskor och födande kvinnor, visar rapporten att ojämlikheten är stor mellan olika delar av landet när det gäller allvarliga bristningar hos förstföderskor, andel kejsarsnitt och andel som får ryggbedövning.
En av få positiva nyheter i rapporten är annars att allvarliga bristningar hos förstföderskor överlag minskar, säger Clara Berglund. Men eftersom det saknas övergripande rutiner och systematik för förlossningsvården vet ingen varför det ser ut så.
Att allvarliga bristningar dessutom ökar på vissa håll, exempelvis i Stockholms läns landsting har Sveriges Kvinnolobby inte heller kunnat hitta någon förklaring till.
– Arbetssätt och metoder skiljer sig åt över landet, och det saknas systematik och rutiner kring det. Det är därför det ser så olika ut när det gäller förlossningsskador och bristningar över landet, säger Clara Berglund.
Sveriges Kvinnolobby förespråkar nu en statlig utredning av förlossningsvården för att få en övergripande bild. Sist en sådan gjordes var 1945.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
