Svensk skola Lärarlönelyftet har ökat lärarnas lönenivå, visar Riksrevisionens granskning. Men reformen har också splittrat lärarkåren. I dag kommer regeringens svar på rapporten.
På tisdag svarar regeringen riksdagen hur man ser på Riksrevisionens (RiR) granskning om hur införandet av Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet har gått. Båda reformer har haft som syfte att genom att stärka läraryrkets attraktionskraft också lyfta svenska elevers låga skolresultat.
Revisionens rapport, som kom i höstas, visar att både lärarlönesatsningarna och Karriärstegsreformen har ökat lärarnas lönenivå, men har också skapat ett försämrat arbetsklimat bland lärarna.
– Lärarnas lönenivå har ökat, såväl generellt som i relation till jämförbara yrken. Det bör ha påverkat läraryrkets attraktionskraft i en positiv riktning, men samtidigt finns det tecken på att reformerna har bidragit till splittring av lärarkåren, säger riksrevisor Helena Lindberg, i ett pressmeddelande.
Lärarlönelyftet var tänkt att gå till särskilt skickliga lärare och skulle ge runt 60 000 lärare en lönehöjning, men reformen har kritiserats för att både splittra kåren och baseras på vaga kriterier.
Rektorer och huvudmän beskriver i utredningen att sammanhållningen inom lärarkåren har försämrats. Revisionen skriver att Lärarlönelyftet upplevts ha delat upp lärarkåren i förste-, andre- och tredjelärare, på ett sätt som inte alltid motiverats av skillnader i kompetens.
– Ett av reformernas syften var att premiera skickliga lärare med högre lön vilket lett till en ökad lönespridning. Men för att det ska bidra till syftet att öka yrkets attraktionskraft är det viktigt att löneskillnaderna uppfattas som rättvisa och på det området kunde reformerna ha förankrats bättre, säger Olof Widmark, projektledare på Riksrevisionen, i ett pressmeddelande.
Peter Erlandson, docent i pedagogik vid Göteborgs Universitet (GU), och Mikael R Karlsson, doktorand i pedagogiskt arbete vid GU, menar att genom att ge hälften av lärarkåren ett lönepåslag har lärarna diversifierats. De skriver i en debattartikel på Dagens Arena:
»Genom att i stort sett ge hälften av lärarkåren ett lönepåslag på mellan 1500 till 3000 kronor och resten noll diversifierade man lärarna ovanpå den hierarkisering som redan hade skett«.
Med hierarkiseringen menar de två forskarna den utveckling som kom till av att förstelärarreformen infördes. De skriver vidare:
»Kriterierna byggde på ungefär desamma som när lärarna sökte förstelärartjänsterna. Det handlade om lärarskicklighet och pedagogisk kompetens. Det var tillräckligt luddigt, men också tillräckligt begripligt för att legitimera vilken godtycklighet som helst«.
Riksrevisionsverket uppmärksammar kriteriernas »luddighet« och rekommenderar att regeringen skapar en gemensam uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer. Kvalifikationskriterierna ska kunna appliceras på både Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – för att göra dem tydligare och därmed öka deras legitimitet.
Vidare förslår Riksrevisionen att Lärarlönelyftet ska omfattar alla legitimerade lärare och »ge en tydlig differentiering av de lönepåslag som statsbidraget möjliggör«, för att motverka den uppdelning av lärarkåren som reformerna bidragit till..
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
