Lärarlönelyftet Regeringen håller inte med Riksrevisionens förslag till att minska den klyfta som uppstått efter Lärarlönelyftet. Det stod klart efter regeringens svar till riksdagen på tisdagen.
Riksrevisionen (RiR) lämnade under hösten in sin granskning av införandet av Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Regeringen instämmer i revisionens rapport som uppmärksammar att lärarlönerna har ökat till följs av Lärarlönelyftet, men som också pekar på att införandet av reformen skapat ett sämre arbetsklimat på skolorna.
Revisionen skriver att Lärarlönelyftet upplevts ha delat upp lärarkåren i förste-, andre- och tredjelärare, på ett sätt som inte alltid motiverats av skillnader i kompetens. Rektorer och huvudmän beskriver i utredningen att sammanhållningen inom lärarkåren har försämrats.
Granskningen landade i ett par förslag för att komma åt problemen med låg legitimitet och dålig styrning. Utbildningsdepartementet håller inte med om ett enda.
Riksrevisionen föreslog regeringen att reglera Lärarlönelyftet så det skulle komma att omfatta alla legitimerade lärare. Något som facken också velat.
– Ett av problemen med Lärarlönelyftet var att pengarna inte räckte till alla de lärare som uppfyllde kriterierna. Staten sköt till pengar för att bidra till en ökad löneutveckling för lärare, sedan har kommunerna själva inte velat skjuta till medel och har då behövt att prioritera, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.
Regeringen menar att det skulle vara ett för stort ingrepp att genomföra en reform som omfattade alla lärare som uppfyllde kriterierna och hänvisar också till att det är arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildning.
Ett resonemang som Åsa Falhén förstår.
– Huvudmännen har fortfarande ansvaret för lönesättning. Den tydligheten hade kanske behövts från början.
Riksrevisionen rekommenderade regeringen att överväga att skapa en gemensam uppsättning kriterier för att bedöma lärarnas kvalifikationer.
Åsa Falhén tycker inte att det var bristen på kriterier som blev problematiskt i införandet av lärarlönelyftet, utan styrningen kring hur de uppsatta kriterierna skulle användas.
– Utvärderingarna görs på så många sätt, vilket har medfört att det finns en bristande acceptans ute på skolorna. Det finns fyra hyfsat tydliga kriterier, men när kommunerna inte ville skjuta till mer pengar så var man tvungen att prioritera och då gjordes subjektiva tillägg.
Med hänvisning till att reformen är så ny, endast ett år, vill regeringen inte skapa en gemensam uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer. Istället vill man utvärdera reformens effekter om tre år igen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
