Satsning på barn och föräldrar minskar vårdkostnader

Välfärden Den svenska vården kostar allt mer. Men det finns insatser som enkelt kan spara tusentals kronor per patient – och samtidigt ge friskare människor. Satsningen Salut i Västerbotten är ett exempel. 

Välfärden står inför enorma utmaningar – underskottet på både kapital och personal är större än vad någon verkar ha en lösningar på. Röster har höjts för att basutbudet i välfärden måste begränsas. Men det kan finnas mer hoppfulla vägar.

Västerbotten har minskat vårdkostnaderna för gravida och barn med tusentals kronor genom tidiga och ihållande satsningar på folkhälsan. Något som fackförbundstidningen Vårdfokus var först med att rapportera.

Läs mer: Så mörkar kommunerna välfärdens kostnader

Det hela började för 13 år sedan. Mödra- och barnhälsovård, öppen förskola, förskola, grundskola, gymnasium, elev- och ungdomshälsa och folktandvård har ingått ett samarbete och jobbar mot gemensamma mål för att främja allmänhälsan hos barn och unga.

Salut, som satsningen heter, var tänkt att förebygga övervikt, fetma och karies, och främja trygga och goda uppväxtvillkor, goda matvanor och ökad fysisk aktivitet.

Med start under graviditeten, då barnet ännu är ofött, stöttas barnet och dess föräldrar. Ett epidemiologiskt system (vetenskapen om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp) kartlägger och följer nyblivna föräldrar, barn och ungas hälsa och levnadsvanor.

Nu har satsningen utvärderats och resultaten är goda – vårdkostnaderna minskade med drygt 11 000 kronor per mamma och barn under graviditet, födelse och barnets första levnadsår.

Forskare från företrädesvis Umeå universitet, men även Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet och Karolinska institutet är knutna till satsningen.

Nyligen publicerades en studie som utvärderat effekten av Salut.

Studien visar att de gravida i »Salutgruppen« behövde mindre vård och barnen mådde bättre direkt efter födseln, jämfört med kvinnor och barn som fick den ordinarie mödra- och barnhälsovården.

– När alla har gemensamma mål och säger samma sak till föräldrarna blir vården effektiv, säger Eva Eurenius vid Umeå universitet och hälsoutvecklare vid Folkhälsoenheten i Västerbotten, och som är en av forskarna bakom studien, till Vårdfokus.

Studien är publicerad i tidskriften British Medical Journal Open.

Läs mer: Utvärdering: Starka grupper har gynnats mer av vårdvalet

Sedan september 2017 har Sveriges kommuner och landsting, SKL, tillsammans med patienter, personal och landsting kartlagt hur vården ser ut i samtliga landsting i samband med graviditet och förlossning.

I dag presenterar SKL resultaten, som visar att förlossningsvården i Sverige kan förbättras på många punkter.

– En viktig förutsättning för att föräldrar ska känna sig trygga före, under och efter graviditeten är att de olika delarna av vården hänger ihop, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg på SKL.

Regeringen satsar en miljard kronor per år fram till 2020 för att få bukt med problemen. En tydlig vårdkedja är ett av målen.

Enligt SKL pågår ett omfattande förbättringsarbete i landsting och regioner för att blivande föräldrar ska känna sig trygga.

Sveriges Radio rapporterar om att landstingen i Västernorrland och Uppsala nu prövar en vårdmodell där den blivande mamman får samma barnmorskor under graviditet, förlossning och eftervård.

Tidigare erfarenheter av arbetssättet, från bland annat Storbritannien, har visat att det ger ökad tillit och trygghet, för såväl mamman som hennes partner.

Även Karolinska i Huddinge ska starta ett liknande projekt.

– Då ser man att man har en minskad förekomst av medicinska interventioner, man har fler spontana vaginala förlossningar, man upplever en trygghet hos kvinnan och hennes partner, säger Mia Ahlberg, omvårdnadsansvarig barnmorska och ordförande i barnmorskeförbundet, till Sveriges Radio Ekot.

– Det är färre kvinnor som föder för tidigt och färre barn som dör i magen, och de två väldigt kraftfulla utfallen kan man ju titta närmare på.