Stötande om friskolor slipper offentlig insyn

Nu kan Svenskt Näringsliv och Friskolornas Riksförbund skåla i champagne. Med stöd av Lagrådet har de vunnit en delseger om att offentlighetsprincipen inte ska gälla för privat drivna skolor, trots att de drivs med skattepengar.

Utredningen Ökad insyn i fristående skolor föreslog 2015 att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolor. Tanken var att rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla alla skolor, både kommunala och fristående. Ett argument var att allmänheten bör få insyn i hur skattepengarna används.

Efter en segdragen hantering har regeringen till sist förberett en proposition och i februari i år skickade regeringen förslaget på remiss till Lagrådet. Lagrådets svar kom i slutet av mars. Råder avstyrker regeringens förslag.

Det häpnadsväckande är Lagrådets motivering. Rådet menar att offentlighetsprincipen inte fungerar när en verksamhet drivs av börsnoterade aktiebolag. Lagrådet skriver att en »bärande tanke i regelsystemet är att bolagen ska offentliggöra kurspåverkande information /…/ på ett samlat sätt så att alla på marknaden får information samtidigt«.

Det upplägget skulle enligt lagrådet störas av om »en enskild när som helst kan få ut uppgifter från bolaget«.

Eller för att uttrycka samma sak på ett annat sätt:

• Lagrådet hävdar att det juridiska skyddet för en fungerande aktiehandel övertrumfar kravet på offentlig insyn.
• Lagrådet hävdar dessutom att kravet på offentlighetsprincip i friskolor riskerar att komma i konflikt med EU:s regelverk och skydd för börsnoterade företag.

Både Svenskt Näringsliv och Friskolornas Riksförbund har länge motsatt sig att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolor. I remissvaret till utredningen 2015 hävdade Svenskt Näringsliv att många friskolor är små och att offentlighetsprincipen därför skulle leda till alltför »höga« kostnader”. Även Ulla Hamilton, VD för Friskolornas Riksförbund, förde nyligen fram samma argument och menade att offentlighetsprincipen skulle innebära stora utgifter för friskolorna ”som naturligtvis måste tas från undervisningen”.

Hit med skattepengarna, men kom inte och ställ krav på att vi ska ha samma skyldigheter som kommunala skolor. Friskolornas logik är stötande.

Argumentationen är bluff och båg.

• För det första har de små friskolorna i stor utsträckning ätits upp av de stora skolkoncernerna som idag dominerar skolmarknaden.
• För det andra finns gott om små kommunala skolor, särskilt i små kommuner, som aldrig någonsin har klagat på att offentlighetsprincipen är för kostsam.
• Friskolor har redan idag färre lärare och färre utbildade lärare än kommunala skolor. Då är det magstarkt att hota med att försämra undervisningen till följd av krav på allmän insyn.

Såväl Svenskt Näringsliv som Friskolornas Riksförbund hävdar dessutom att friskolorna ska ha lika mycket skattepengar per elev som de kommunala skolorna. Logiken är stötande – hit med skattepengarna, men kom inte och ställ krav på att vi ska ha samma skyldigheter som kommunala skolor.

Nu kan Svenskt Näringsliv och Friskolornas Riksförbund skåla i champagne. Men stöd av Lagrådet har de vunnit en delseger. Men om Lagrådet har rätt har svenska folket blivit grundlurat.

Avgörande är hur Liberalerna ser på frågan. Står de kvar vid kravet på att offentlighetsprincipen också ska gälla friskolor?

Även Liberalerna har lovat att offentlighetsprincipen ska utvidgas till friskolorna. På Liberalernas initiativ slöts en överenskommelse 2013 med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att offentlighetsprincipen ska gälla också för friskolor. Liberalerna lyfter fortfarande fram kravet och överenskommelsen på partiets webbsida. Inte med ett ord antyder partiet att det skulle kunna finnas juridiska problem med att utvidga offentlighetsprincipen till friskolesektorn.

Frågan är vad som händer nu. En möjlighet är att regeringen trots allt kör över Lagrådet. En annan möjlighet är att regeringen tar hänsyn till Lagrådets argument och stoppar förslaget eller gör det urvattnat.

Avgörande är hur Liberalerna ser på frågan. Står de kvar vid kravet på att offentlighetsprincipen också ska gälla friskolor?

I en bemärkelse har Lagrådets yttrande gjort saker och ting mer tydliga. Om rådets argument är giltiga existerar juridiska hinder för att ställa grundläggande kvalitetskrav på börsnoterade företag som vill driva skolor.

Slutsatsen är given: Börsnoterade aktiebolag bör inte få skattepengar för skolverksamhet.