Dagligen blir jag utsatt för den extrema kränkning som det är när någon vägrar skaka hand med mig. Vi måste vara uppmärksamma på denna sekulärfobi, och arbeta för att motverka den, skriver Bassam Al-Baghdady.
I mitt arbete har jag en vana av att hälsa på mina adepter och tar dem i hand för att visa uppskattning och jämlikhet. De allra flesta visar uppskattning och hälsar glatt. Jag vill signalera tydligt med en handskakning att vi är jämlika.
Men, det finns alltid några som utmärker sig. De vägrar skaka hand av olika anledningar. Kanske för att jag är en känd religionsfrihetsförespråkare i Mellanöstern, eller kanske för att jag har fel kön.
Oavsett, jag kallar denna extrema kränkning som jag blir utsatt för dagligen för sekulärfobi.
- Vad är då sekulärfobi?
Sekulärfobi är obefogad rädsla för den sekulära idén om allas jämlikhet. Det är absolut inget hittepåord. Sekulärfobin är en allvarlig åkomma. Den drabbar först och främst den som lider av den, familj och vänner, men också andra runt omkring en, såsom i exemplet ovan.
Man försöker in i det sista dölja denna fobi bakom religiösa och kulturella rökridåer. Dock, problemet är långt större och kan inte döljas hur man än försöker göra det.
Det som utmärker sekulärfobin är den komplexa sammansättningen av olika fobier och vanföreställningar. Det är homofobi, västfobi, jämlikhetsfobi, förlegad kvinnosyn och djup misstro mot begrepp som frihet och demokrati på en och samma gång, som ofta leder till en stark tro på moralisk överlägsenhet.
Föreställ dig nu vad som kan hända när den känslan möts av den skandinaviska så kallade Jantelagen? Jantelagen bekräftar tråkigt nog andras överlägsenhet. Därför kan flyktingar komma ut från skattefinansierade integrationsprogram och SFI-skolor mer övertygade om att det snarare är svenskarna som ska integreras.
De får dagligen bekräftelse att den moraliskt korrupta västvärlden bör anpassa sig till dem och inte tvärtom.
Där, bevittnar vi integrationens största problem. Sekulärfobin i kombination med Jantelagen är den största återvändsgränden för alla integrationssatsningar.
Det enda sättet att bota sekulärfobin är att satsa på öppenhet och utbildningar om vikten av sekularismen för nyanlända samt första och andra generationens invandrare.
Vi vill väl men skapar istället större klyftor mellan folk och folk.
Vi ska vara klara med vilka värderingar och moral som anses acceptabla i det nya landet. Att allas jämlikhet inte är på något sätt förhandlingsbart oavsett vilka religiösa och kulturella motiv som framförs.
Dessutom, att religionsfrihet inte är enkelriktad frihet utan betyder bokstavligt rätten till och från religion.
Idag, finns inte en enda utbildningsinstans som tillhandahåller en integrationspaket för nyanlända som behandlar sekulärfobin. De flesta utbildningar och integrationsprogram går ut på att lära nyanlända enbart språket och ge dem ett snabbspår till arbetsmarknaden.
Det inget fel med det i sig, men att jobba är inte synonym till att vara integrerad i det nya landet. Vi skickar nyanlända ut till ett samhälle som de inte riktigt förstår. Vi vill väl men skapar istället större klyftor mellan folk och folk. Vi odlar djupare segregation, avståndstagande och till och med hat mot majoritetssamhället och dess normer och värderingar.
Därför förespråkar jag alltid integration av individer samt assimilation av kulturer.
Vi får aldrig ge efter för kränkande och auktoritära åsikter, inte heller tillåta diskriminering beroende på kön, hudfärg eller livsåskådning. Bara för att någon skyller sin diskriminering och rasism på sin religion eller kultur betyder inte vi behöver acceptera det.
Mångkultur får inte på något sätt rubba de tre grundförutsättningar som vårt samhälle vilar på. Frihet, allas jämlikhet och demokrati.
Bassam Al-Baghdady är författare och översättare och grundare av CSB, centrum för sekulär bildning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
