Prao Att praoa på högstadiet blir återigen obligatoriskt efter 24 år, rapporterar SVT.
Beskedet välkomnas av näringslivet, och på företagsorganisationen Företagarna tycker man att det kan vara en lösning på problemen med att hitta personal som passar.
– Det här är ett suveränt sätt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, få rätt förväntningar från de unga och på så sätt få en mer välsmord arbetsmarknad som leder till bättre ekonomi, säger Günter Mårder, som är vd för Företagarna till SVT.
Det är de som driver skolan, oavsett om det är en kommun eller ett privat företag, som ska ansvara för att eleverna får praoa. Vissa kommuner, som fortfarande erbjuder prao till sina elever, har fungerade rutiner för hur det ska anordnas, medan andra nu kommer behöva bygga upp det från grunden.
– Vi hoppas att man tänker sig att kanske bygga upp ett nätverk kring att skolan och arbetslivet samarbetar. Har man gjort det blir det väldigt mycket lättare att skaffa de här praoplatserna, säger Agnetha Kronqvist, undervisningsråd på Skolverket.
Prao står för praktisk arbetslivsorientering och kallades tidigare för tidigare pryo, praktisk yrkeslivsorientering.
Förslaget om obligatoriskt prao presenterades för första gången på Järvaveckan i juni 2017 av utbildningsminister Gustav Fridolin.
– Prao kan spela väldigt stor roll i ett sådant här område. Skolan är ofta enda länken till arbetslivet, sa han då.
Och nu blir alltså förslaget verklighet från och med årets hösttermin.
Den obligatoriska praon kommer vara tio dagar lång och fördelas över årskurs åtta och nio på högstadiet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
