MUF till attack mot borgerliga partier: »Går skolbolags ärenden«

friskolor MUF:s ordförande Benjamin Dousa riktar på DN Debatt kritik mot de borgerliga partiernas sätt att hantera skolan. Politiker har gått skolkoncernernas ärenden istället för att tänka på skolans bästa, tycker han.

I en artikel på DN Debatt kritiserar MUF-ordföranden borgerliga partier för att inte ha tagit problemen med den fria skolmarknaden på tillräckligt stort allvar.

»Även kritik som har varit såväl befogad som saklig har ignorerats. Jag menar att många tongivande politiker inom borgerligheten har gått skolkoncernernas ärenden i stället för att verka för ett så välfungerande skolsystem som möjligt.« skriver Benjamin Dousa.

Han lanserar tre förslag för att förbättra skolsystemet och motverka att oseriösa aktörer som mest vill tjäna pengar kan fortsätta bedriva skolor.

• Storleken på skolpengen ska bero på vilka kunskapsresultat en skola har.
• Pedagogiken hos olika skolor ska vara evidensbaserad, och Skolinspektionen ska kunna göra en prövning av pedagogiken innan en ny skola tillåts starta.
• Staten ska ha möjlighet att tvångsförvalta eller upphandla skolor med alltför låg kvalitet.

Dagens Arena ringde upp Benjamin Dousa för att be honom utveckla hur han tänker kring förslagen, och vilken sorts kritik han tycker har ignorerats.

– Jag tycker att Magnus Henrekson (professor vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, red.anm) efter valet 2014 riktade väldigt bra och saklig kritik där han menar att svensk borgerlighet i för stor utsträckning har varit pro business istället för pro market. Nu finns inga direkta drivkrafter från rektorer och huvudmän att prioritera en bra skola.

Varför har borgerligheten inte tagit till sig av kritiken tror du?

– Jag tror att man har varit rädd för att om man öppnar för reformer av skolsystemet kan det leda till mer långtgående förändringar som kan göra att hela friskolesystemet faller omkull. Sedan tror jag ärligt talat inte att skolan har varit tillräckligt prioriterad bland partierna, man har lämnat frågan till Liberalerna.

Vilken typ av skolor menar du är för dåliga i dag?

– Allt handlar om förutsättningar. För vissa elever kan det ju betyda jättemycket att ens få ett betyg och inte underkänt. Så ett kunskapsresultat rakt över är ett dåligt mått, det handlar snarare om progression i kunskap hos eleverna. Om man ska mäta resultat ska det utföras av en extern granskare.

Hade jag haft egna barn skulle jag inte ha satt dem i Kunskapsskolan.

Benjamin Dousa tycker att det är rimligt att skolpengen även med ett sådant kunskapskriterium också skulle ta hänsyn till socioekonomiska faktorer, vilket i dag redan görs i flera kommuner. Det leder till att skolor med elevunderlag med sämre förutsättningar kan få betydligt högre skolpeng än skolor med privilegierade elever.

Vilka tecken finns på att en skola missköter sitt uppdrag?

– Utan att peka ut någon enskild aktör tror jag framförallt att skolor som inte prioriterar undervisningstid, som maximerar sitt elevintag och delar ut laptops och liknande som »mutor« skulle gallras bort med en resultatbaserad skolpeng. Jag tror att det finns både kommunala och friskolor som missköter sitt uppdrag.

Du nämner en skola som förkastar katederundervisning och klassrum som ett dåligt exempel, men är det inte så exempelvis Kunskapsskolan jobbar? Är du kritisk mot det?

– Självklart ska de här reglerna gälla både friskolor och kommunala skolor. Jag kan konstatera att hade jag haft egna barn skulle jag inte ha satt dem i Kunskapsskolan.

Kan ditt förslag motverka skolsegregation?

– Jag hoppas att det skulle kunna göra det, men tror jag att skolsegregationen beror mycket på boendesegregation. När min mamma, som jobbade som städare, bytte skola för mig i trean hade hon ju ingen aning om vad hon skulle välja, så det handlar mycket om kunskap och tillgång till information.

Ser du en risk att fler mätningar och utvärderingar som lösning på skolans problem kan leda till för mycket byråkrati och att förslaget blir svårt att genomföra?

– Om man ska vara kritisk mot sig själv är det absolut en fråga man kan lyfta, om det blir för mycket byråkrati. Och i ärlighetens namn är det svårare att mäta kunskap än om bussarna går i tid.