De ökade inkomstklyftorna och allt sämre trygghetsförsäkringar kräver stora välfärdssatsningar och ett helt nytt skattesystem. Det säger LO-ekonomerna i en ny rapport.
Sveriges ekonomi som helhet går starkt framåt, med minskad arbetslöshet och stabil tillväxt. Men det är inte alla som tjänar på det. Urholkade trygghetsförsäkringar, underfinansierat pensionssystem och ekonomisk elit som drar iväg är några av de punkter LO-ekonomerna lyfter i sin senaste rapport.
– Det ser ljust ut men Sverige står inför stora långsiktiga utmaningar, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström.
Det är samhällets ekonomiska toppskikt som tjänar mest på den ekonomiska utvecklingen i landet. På 1990-talet tjänade topprocenten 5 procent av lönerna och de som levde i relativ fattigdom och tjänande 60 procent under medianen var sju procent. 2015 hade topprocenten klättrat upp och fick 8,3 procent av lönerna, medan de som levde i relativ fattigdom var 14,4 procent.
– Förmögenhetsskillnaderna ökar främst genom att de som har det sämst halkar efter, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.
Klyftan mellan de som har det bäst och de som har det sämst ökar också genom att arbetslöshetsförsäkringen inte hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att föräldrapenningen, barnbidraget, sjuk- och aktivitetsersättningen och arbetslöshetsförsäkringen ska kunna hålla samma nivåer som idag kommer det sammanlagt behövas cirka 20 miljarder kronor extra de kommande fyra åren.
– Idag finns det stora problem med inkomstförsäkringarna, där flesta tjänar mer än taket. Vi kallar det numera för en grundskyddsförsäkring, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.
Även välfärden har stora hål i sin finansiering framöver menar hon.
– Det behövs rejäla satsningar på välfärden, för att kunna behålla samma personaltäthet som idag behövs det ungefär 30 miljarder extra per år. För kompetensutveckling och rekrytering av personal krävs 6 miljarder per år till.
För att täppa till hålen i välfärden och trygghetsförsäkringarna vill LO-ekonomerna att det rådande skattesystemet ska ses över. Fastighetskatten som gjordes om till en kommunal avgift innebär att nästan 20 miljarder kronor i skatter varje år försvinner. Den sänkta momsen på mat och restaurangbesök innebär en årlig skatteförlust på 40 miljarder och rut- och rotavdraget 15 miljarder per år.
Även pensionssystemet är grovt underfinansierat och varje kommande generation kommer att ha en lägre pension än den föregående, menar LO-ekonomerna. När det nya pensionssystemet infördes för 20 år sedan tänkte man att pensionen skulle ligga på 70 procent av lönen. Men nu beräknas 50-talisterna få ut under 60 procent av lönen, och det kommer minska ännu mer med åren.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
