Irlands abortlagar handlar också om oss

I veckan hålls en folkomröstning i Irland om att lätta något på landets skarpa abortlagstiftning. Det är en seger att folkomröstningen ens kommer till stånd, men abortstriden är långt ifrån vunnen. Utvecklingen i Europa avgör den fria abortens framtid – även i Sverige.

Abortlagstiftningen i USA skärps i delstat efter delstat. Iowa har i dagarna röstat igenom en lag som förbjuder abort efter endast ett par veckors graviditet. Gränsen går när det är möjligt att höra fostrets hjärta. Undantag från lagen ska endast göras när kvinnor utsatts för våldtäkt eller incest. Tidigare i år röstade även parlamentet i delstaten Mississippi igenom mer restriktiva abortlagar. Där finns nu bara en enda abortklinik kvar.

Totalt sett har antalet kliniker i USA nästan halverats på ett decennium.

Donald Trump har vid flera tillfällen propagerat för en strängare abortpolitik. I januari gav han demonstranterna i antiabortrörelsen »March for life« sitt stöd genom ett videosänt tal. I talet angrep han amerikanska domstolar som godkänt aborter. Trump försöker också få in mer konservativa domare i Högsta domstolen för att bana väg för en hårdare tolkning av abortlagarna.

Även i Europa har rösterna som vill inskränka aborträtten blivit fler. Det traditionella abortmotståndet, som har sin bas i katolska och frikyrkliga rörelser, har fått understöd av växande högerradikala partier som vill strama åt abortlagarna. Samtidigt finns ett kraftfullt försvar av aborträtten.

För två år sedan ledde protesterna i Polen till att en lag som skulle göra en redan restriktiv abortlagstiftning ännu hårdare blev stoppad. Nu försöker politikerna i det styrande partiet Lag och Rättvisa åter igen att skärpa lagen, vilket har lett till nya protester. I Irland, också ett land med sträng abortlagstiftning, kommer en folkomröstning att hållas den 25 maj om att något lätta på regelverket. Att folkomröstning kommer till stånd är en seger för dem som kräver liberalare lagar.

I Sverige är stödet för den rådande liberala abortlagstiftningen starkt. Bara ungefär en av åtta vill begränsa rätten till fri abort visar en rapport från SOM-institutet. Av riksdagspartierna är det idag vara SD som vill skärpa abortlagarna och sänka gränsen för fri abort från den 18:e till den 12:e abortveckan. Även inom KD finns ett starkt abortmotstånd, men som numera tar sig uttryck i form av förslag om samvetsklausul och en åtstramning av reglerna för sena aborter efter vecka 18 (då ska Socialstyrelsen ska ge sitt godkännande).

I ledningen för Människovärde finns av tradition många KD-företrädare som ser organisationen som en dold plattform för det egna partiet och som ogillar konkurrensen från SD.

Ett starkt argument som förs fram av de som vill liberalisera abortlagarna i Polen och Irland är att kvinnor utför aborter även om det är olagligt. Enligt polska kvinnorättsgrupper gjorde omkring 80 000 polska kvinnor olagliga aborter under förra året. Aborterna genomfördes både i Polen och i andra länder. Även i Irland utför många tusen kvinnor årligen olagliga aborter. Enligt tidningen The Guardian har 170 000 irländska kvinnor rest utomlands för att utföra en abort under de senaste 35 åren.

Frågan om rätten till abort är också en klassfråga. Rika kvinnor kan alltid flyga utomlands och betala för någorlunda säkra aborter, medan fattiga kvinnor tvingas till farliga och osäkra aborter.

KD har tappat väljare till SD på grund av abortfrågan. Den tidigare KD-politikern och före detta ordföranden för Ja till Livet, Gunilla Gomér är idag aktiv inom SD. Ledningen inser samtidigt att SD knappast vinner några fler röster på att angripa abortlagarna, och abortpolitiken nämns inte ens på SD-Kvinnors webbsida.

Abortmotståndet i Sverige har också omgrupperats. Ja till Livet har gått samman med stiftelsen Provita som bildat den nya organisationen Människovärde. Trots samgåendet är motståndet splittrat. I ledningen för Människovärde finns av tradition många KD-företrädare som ser organisationen som en dold plattform för det egna partiet och som ogillar konkurrensen från SD.

Splittringen har dessutom förstärkts genom konkurrensen från Människorätt för Ofödda (MRO). MRO utgör den amerikanska antiabortrörelsens förlängda arm i Sverige och kampanjar med bilder och filmer på aborterade foster.

På kort sikt är det svårt att se att antiabortrörelsen skulle kunna röna framgångar i Sverige. På längre sikt kan abortmotståndet komma att växa även i Sverige. Avgörande är vad som sker i övriga Europa. Om abortmotståndarna röner framgångar i flera andra länder kommer det att bli svårare att försvara en generös abortlagstiftning på hemmaplan.

Just därför är folkomröstningen på Irland viktig även för oss.