Så vill unga förändra världen

REPORTAGE Hur intresserade av politik är dagens ungdomar? Dagens Arena har pratat med fyra representanter från olika ungdomsförbund för att diskutera ungas politiska engagemang, politik på sociala medier och hur de själva fick upp ögonen för politiken.

Den senaste Ungdomsbarometern visar att unga idag har mer framtidshopp och större tro på egna möjligheter att forma samhället, jämfört med tidigare generationer. Feminism, klimat och antirasism är frågor många unga värnar om.

I stor utsträckning är de med andra ord intresserade av samhällsfrågor och känner sig engagerade i samhällsdebatten. Men hur är det med sakpolitiken? Eller som en kompis till mig lite cyniskt sa »Hur engagerade är ens unga? Känns som fett många är fejk-engagerade bara för att verka woke.«

Henrik Ekengren Oscarsson som är professor vid Göteborgs universitet menar att unga vill ha »snabbt betalt för investerat engagemang«. Att gå på manifestationer och delta i Facebook-uppror gör de gärna, eftersom man då snabbt och enkelt får reda på hur många som deltar och vilka effekter engagemanget får. Men det är svårare att få ungdomar intresserade av långsiktigt politiskt arbete där man till exempel sitter i en nämnd, säger han till GP.

Jag känner själv igen mig i den definitionen. För cirka tio år sedan gick jag med i ett ungdomsförbund. Jag hade många tankar och idéer om hur politiken borde vara och hur samhället borde fungera. Men när inbetalningsblanketten för medlemskapet damp ner i brevlådan blev den liggande. Och inbjudan till kommande sammanträdande gick samma öde till mötes. Jag tyckte att det var för långt att åka dit vi skulle samlas. Så mycket blev det med mitt engagemang i partipolitiken.

Men det görs försök för att få unga intresserade av politik och det dagliga politiska arbetet.

I Angered har man lånat in Young Mayor: En idé, från Newham i London. I Newham går unga bredvid stadsdelens ordförande för att de själva ska bli inspirerade att arbeta med politik, men också för att kunna sätta en ungdomsprägel på politiska beslut och få politikerna att i större utsträckning se till de ungas behov. I Angered ska ungdomar sitta med politikerna på kommunens nämndmöten.
– Det känns viktigt att få vara med och berätta vad vi ungdomar tycker. Så att det inte bara är de vuxna hela tiden, säger Parya Karimi vice ordförande i ungdomsstyrelsen i Angered till SVT.

Även de politiska ungdomsförbunden arbetar för att unga ska få upp ögonen för partipolitiken. Dagens Arena har pratat med fyra representanter från olika ungdomsförbund för att diskutera ungas politiska engagemang, politik på sociala medier och hur de själva fick upp ögonen för politiken.

Hanna Lidström, 24, språkrör Grön Ungdom

Jag träffar Hanna Lidström en varm och solig majdag. Vi går och köper varsin glass som snabbt smälter i vårsolen. Hanna har på sig en grå Grön Ungdom-tröja. Den är lite varm, men hon hade råkat spilla på den andra tröjan, så då var det tur att hon ändå hade haft med sig tjocktröjan. Hon kommer precis ifrån en lång debatt på Blackeberg gymnasium.

Tre dagar i veckan är hon ute och föreläser och debatterar i olika skolor, främst på gymnasieskolor, men också ibland på högskolor och någon enstaka högstadieskola. Det blir många tågresor, många tidiga mornar. Hon tar ofta 05:20-tåget från Stockholms central.

Hanna Lidström har varit engagerad i politiken i snart tio år, och varit språkrör för Grön Ungdom i två år.

Vad gjorde du innan?

– Jag gick med i Grön Ungdom när jag var femton och gick på högstadiet. Sen har jag suttit i olika styrelser och varit språkrör här i Stockholmsregionen och förbundsstyrelsen. Och så har jag arbetat för Alice Bah Kuhnke som pressekreterare. Det var jättefett. Och så jobbade jag som politiskt sekreterare i Haninge kommun.

Vad skulle du säga är ditt driv för att hålla på med politiken?

– Jag bryr mig väldigt mycket om rättvisa och har, som väldigt många, mått illa sen jag var väldigt liten över hur orättvisa klimatförändringar är. Mot fattiga länder och vår generation. Hur kan vår föräldrageneration bara dumpa ett enormt samhällsproblem på oss utan att ge en trygg och bra vardag att växa upp i? Det är jätteorättvist.

Min kompis påstående att vissa är ”fejk-engagerade bara för att verka woke” tror Hanna Lidström på Grön Ungdom stämmer till en viss del.

– Ja kanske på ett sätt, men hur var det innan då? Då var ju unga inte engagerade över huvud taget. Alla som är »pose-engagerade« har en möjlighet att bli engagerade på riktigt.

Hanna Lidström tycker att unga behöver vidareutveckla sina idéer och organisera sig, men hon tycker inte att det är deras fel om det inte blir så.
– Ingen sträcker riktigt ut en hand åt dem, eller ja, jag försöker göra det, säger hon. Sen måste man väl också driva politik som rör det unga bryr sig om. Jag tycker att det finns ett jättestort glapp mellan hur mycket unga bryr sig om klimatet och hur mycket politiska partier gör det. Det känns som att många har glömt att man måste göra det politiska fotarbetet. Fråga folk om de vill komma på möten och diskussionskvällar. Man kan inte vara så lat att man tänker ”Jag har rätt tanke, varför kommer inte alla och är med här?”

Handlar politiken idag mer om identitet, att man ska vara antirasist, feminist, vegetarian än om sakpolitiska frågor?

– Jag har tänkt ganska mycket på det där, att unga är vegetarianer eller veganer av lite »poseiga anledningar«, eller vad vet jag. Men om det stannar där, om man tänker ”Nu skiter jag i att engagera mig politisk, jag har gjort mitt. Jag skrev på Tinder att jag är feminist så jag behöver inte göra någonting annat, då är det ju dåligt.” Men det skulle ju kunna vara ett första steg i ett politiskt engagemang.

– Unga idag får väldigt få verktyg att vara visionära. Det enda man kan få bestämma är vad som finns i ens kyl eller vilka kläder man ska köpa. Jag är inte nöjd med det, unga ska ha tillgång till fler saker. De ska få tänka på demokrati, fred och rättvisa. Den politiska diskussionen man får ta del av handlar nästan uteslutande om ens privatmoral eller livsstil, inte om samhället.

Alla som är »pose-engagerade« har en möjlighet att bli engagerade på riktigt.

Om tio år, vad kommer de som idag är 15-25 göra då? De som känner att de kan påverka samhället i stor utsträckning, hur tror du det kommer översättas i praktiken? Hur vill du att det ska se ut?

– Jag vill att de ska höja rösten och kräva saker. Fram till 2050 måste alla utsläpp i världen vara 0 om vi ska ha en hyfsad chans att överleva på den här planeten. Om det kommer hända så är det ju vi som kommer göra det. Det kommer vara vår generations stora arbetsuppgift. Så jag hoppas det kommer vara så jävla mycket politisk verksamhet för att skapa det. Tänk att när vi är 56 bara kunna säga »Fan vad bra, vi klarade det, high five. Vi har alla jobbat hårt, vi har alla varit modiga, men nu klarade vi det. Nu behöver vi inte leva resten av våra liv med världskrig och svältkatastrofer.«

Influencers politiska makt som medel för förändring. Vad tänker du om det?

– De fyller upp ett tomrum som vi politiker inte lyckas fylla. Man kan få ett första korn som gör en intresserad som man sen kan ta vidare. Sen finns ju de som använder sin makt i ekonomiska syften, och det finns en risk med att den enda politiska informationen man får är från någon som vill sälja något till dig. Det ställer höga krav på oss politiker att fånga upp det politiska intresset som finns på till exempel Instagram och erbjuda ett annat sätt att kanalisera det.

Siffrorna är en sammanställning av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som delar ut statsbidrag till ungdomsförbunden. Förbunden får endast bidrag för medlemmar under 26 år. Det är det bidragsgrundande medlemsantalet som är representerat i statistiken.

Paul Sabo, 17, ordförande KDU Sörmland

I december 2015 ägde flera bombattacker rum i Pauls föräldrars hemstad, Qamishli i Syrien. Attackerna var riktade mot restauranger i staden och totalt dog 16 personer. Paul hade varit på en av restaurangerna några år tidigare, och hans moster bor i närheten. Pauls morfar som idag bor i Sverige var i Qamishli tillsammans med en av Pauls kusiner. De hade varit på en av restaurangerna som utsattes för en attack bara en kvart för den skedde.

Efter det kände Paul att det var dags att engagera sig i partipolitiken här hemma i Sverige, för att kunna göra skillnad.
– Politik är ju stort i Syrien också, men det pratas inte så mycket om det där. Jag har träffat många från Syrien vars politiska låga tänts sedan de kom till Sverige.

Paul Sabos politiska intresse började med att han gick med i Assyriska ungdomsförbundet. Genom dem kom han i kontakt med olika makthavare och politiker.
– Då kände jag att det faktiskt går att prata med dem, de är inga utomjordingar, de är människor precis som jag.

Han fick upp ögonen för Kristdemokraterna, de kristna och konservativa värderingar lockade och förbundsordförande Christian Carlsson kändes inspirerande i Almedalen tyckte Paul.
– Jag fastnade för KDU för de konservativa idéerna, att respektera det som varit, historian och traditionerna. Jag hade också ögonen på MUF men jag kände att jag låg närmre KDUs värderingar, MUF var lite för liberala för min smak.

Jag har träffat många från Syrien vars politiska låga tänts sedan de kom till Sverige.

Sedan Paul Sabo gick med i KDU har det gått fort framåt. Bara ett år in har han redan hunnit bli ordförande för KDU Sörmland, fått flera förtroendeuppdrag från moderpartiet, och sitter nu i distriktsstyrelsen.
– När jag vill någonting kämpar jag för det och gör allt som krävs, säger han.

Idag är Paul Sabo 17 år och går första året på gymnasiet. Han fyller 18 två månader efter valet, så han kan inte stå med på några vallistor. Men till nästa val är målet kommunfullmäktige hemma i Eskilstuna.

Även Paul tycker att det är bra att det finns personer på till exempel Instagram som pratar om veganism, rasism och #Metoo. Men de som gör det i ett kommersiellt syfte tycker han kan göra mer skada än nytta.
– De som uppmärksammar #Metoo är ju bra, men det finns också de som pratar om kroppsideal och samtidigt gör reklam för olika produkter. De påverkar ungas psykiska hälsa negativt när de bara gör som olika företag säger åt dem att göra.

Louise Grabo, 25, förste vice ordförande CUF

Louise Grabo kommer från Vara, en liten stad mellan Trollhättan och Falköping. Hon gick med i Centerpartiets ungdomsförbund för fyra år sedan, innan förra valet.

Hon gick först med i Centerpartiet, men drog sig till CUF eftersom det var ett mer ungdomligt forum.
– Det var tråkigt för det var lite gubbigt, så jag gick med i ungdomsförbundet, säger hon.

Hon var med och startade upp en CUF-avdelning i Skaraborg och blev snabbt distriktsordförande i Västra Götaland. På förbundsstämman i Husqvarna förra året blev hon vald till förste vice ordförande i CUF.

Idag står hon trea på riksdagslistan i Skaraborg, vilket betyder att hon måste kryssa sig förbi de andra kandiderande och driva en personvalskampanj, men Louise har ingen brådska in i riksdagen.

Vad skulle du säga är ditt driv för att hålla på med politiken?

– Att förändra och vara en positiv kraft. Men också att vara en förebild för andra unga tjejer att ta plats, synas och göra samhället bättre.

Det var tråkigt för det var lite gubbigt, så jag gick med i ungdomsförbundet.

Louise Grabo tycker att det skulle vara kul att komma in i riksdagen, men har egentligen siktet på Europaparlamentet.
– Jag trivs väldigt bra i internationella sammanhang, man får andra perspektiv av att prata med människor från andra länder. Väldigt många av de politiska besluten tas på EU-nivå, så man kan påverka på ett helt annat sätt. Men det är högre konkurrens om de platserna än till riksdagen, Centern har en ledamot idag, hoppas på två till nästa år.

Louise Grabo brinner för företagarpolitik och vill att det ska vara enklare att starta och driva företag, speciellt för kvinnor. Hon jobbar också för att klyftorna mellan stad och land ska minska.
– Man ska kunna bo överallt i landet, utan att skola och sjukvård läggs ner.

Louise Grabo bor i Stockholm och arbetar utöver sitt politiska engagemang som generalsekreterare på Swedish FinTech association, men åker ofta tillbaks hem till Vara.

Influencers politiska makt som medel för förändring, vad tänker du om det?

De är jätteviktiga, de står för många ungas dagliga intag av politik. De har en viktig plattform men också stort ansvar. Det är bra om unga blir politiska även om de inte är partipolitiska, men vi som ungdomsförbund har ett ansvar att nå ut till dem. Jag tror att det mer och mer går mot man röstar på en person mer än politiska partier.

Vad tycker du om en mer personfokuserad politik?

Det är bra om fler kan ta till sig av det politiska budskapet när man paketerar det på personnivå, men det är synd om det för stor uppmärksamhet på ”kändisar”.

Sebastian Rasmusson, 15, ordförande SSU Härnösand

När Sebastian Rasmusson gick på sexårsverksamhet såg han ett program på Barnkanalen som handlade om miljön. Efter det satte han sig med några kompisar och ritade teckningar som föreställde fabriker som spottade ut utsläpp. De skrev »Rädda miljön« på teckningarna och gick runt i området där de bodde och lade teckningarna i grannarnas brevlådor.
– Jag var nog intresserad av politik redan innan jag visste vad politik var, säger han.

Idag är Sebastian ordförande i SSU Härnösand och ledamot i SSU Västernorrland.

Man kan gå med i SSU när man fyllt 13 år, men redan som 11-åring var Sebastian Rasmusson med på aktiviteter som SSU ordnade; affischering, dörrknackning med Socialdemokraterna och fikakvällar där det pratades politik.
– SSU hade en jätteschysst ordförande som lät mig hänga med på olika aktiviteter, så jag var typ medlem redan då, sen gick jag officiellt med på min 13-årsdag, säger han.

För Sebastian handlar SSU lika mycket om värderingarna som organisationen i sig. En majoritet av vänskapskretsen är medlemmar, och de som inte är medlemmar tror han inte riktigt förstår vad han sysslar med.
– Vissa tycker att politik är synonymt med tråkigt.

Och det stämmer väl till en viss del? Att politik är tråkigt?

Sebastian skrattar till.
– Nej, det skulle jag nog inte säga. Politik är att förändra, politik är att vilja – som Palme sa. Och det finns ingenting som är tråkigt med det, det är jättekul. Oavsett vilket ungdomsförbund man är med i tror jag att känslan är densamma, att man kämpar för ett bättre samhälle. Även om man inte gör det om man är medlem i MUF.

Jag pratade med Sebastian ett par dagar efter att Socialdemokraterna presenterat sin nya migrationspolitik. Han känner sig lite kluven, å ena sidan är det bra med fler kvotflyktingar och ökade bistånd. Men han är inte nöjd över att man har stängt dörren för fler permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening, något som han tror skulle vara bra för integrationen och en hållbar, långsiktigt migrationspolitik.

Politik är att förändra, politik är att vilja – som Palme sa.

Sebastian tycker att det känns kul att andra unga, precis som han själv, är samhällsintresserade och har fått upp ögonen för politiska frågor. Men Sebastian tror att många inte gör kopplingen att feminism, antirasism och att inte äta kött till exempel är politiska frågor.
– Om man vill förändra på riktigt måste se kopplingen. De stora lösningarna är politiska, säger han.

Han tycker också att det är bra att det finns influencers och Youtubers som unga följer, det är antagligen en reaktion på att många unga har blivit mer samhällsintresserade. Men, tillägger han, man kan inte förändra världen genom att gilla en bild på Instagram eller ha på sig en pin med ett feministiskt budskap.
– Om man inte är så insatt i politiken är det ju lättare att engagera sig i något mer övergripande, som att ”jag är feminist” eller ”jag är anti-rasist” än ”jag är socialdemokrat”.

Vi har ju ett högt valdeltagande i Sverige, räcker det inte med att unga går och röstar?

– Det är val var fjärde år, och mellan valen kan politiken svänga ganska mycket, som vi har sett.

Utöver att gå i skolan och arbeta som ordförande för SSU i Härnösand skriver Sebastian också debattartiklar och inlägg som har publicerats i DN, Nyheter24 och här på Dagens Arena. Men att hinna med allting är svårt och ibland blir det stressigt.
– Ja, det är ju svårt att hinna med. Dels ska man ta hand om klubben, vara aktiv inom Socialdemokraterna och ha ett socialt liv.

Vad ska du göra nu efter intervjun?

– Jag ska plugga tror jag, eller nej förresten jag ska på ett möte med kommunen här i Härnösand.