Anders Borg har velat röka ut den. Britterna likaså. Europas socialdemokrater har kissnödigstampat sig mellan olika positioner och EU i sin helhet har hoppat ett steg framåt och två steg bakåt.
Den finansiella transaktionsskatten har visat sig mer svårdödad än Jason i Fredagen den 13:e.
Men skam den som ger sig – eller ”skatta bäst som skatta sist” som en underfundig reporter på Dagens Arena en gång betitlade transaktionsskattens många turer – nu är det dags för ännu en uppföljare.
Spiegel Online rapporterar att elva euroländer har bestämt sig för att gå vidare med en gemensam transaktionsskatt. Hur den kommer att utformas finns det fortfarande få detaljer om, och inte förrän vid årets slut kommer de elva länderna att redovisa hur skatten är tänkt att fungera.
Det är också är kruxet ligger. Transaktionsskatten skulle – åtminstone i teorin – kunna användas till att omfördela mellan fattiga och rika medlemsländer. Något som kan tyckas rimligt utifrån den sociala tragedi som utspelar sig runt om i Europa och EU:s oförmåga att hantera krisen.
Ett lika möjligt scenario som luftats är dock att skatten ska gå till en fond för att hjälpa krisande banker. Ett inte så lite ironiskt händelseförlopp, med tanke på att den tobinskatt som en gång föreslogs var i syfte att minska finansmarknadernas spekulativa och kortsiktiga beteenden. Som bekant har ju bankernas giriga beteende satt hela Europas ekonomi på spel.
Fler uppföljare lär vara att vänta medan skatten tröskas igenom det europeiska maskineriet. Historien om den finansiella transaktionsskatten är – för att vara putslustig – to-bin continued.
Rekommenderad läsning om den finansiella transaktionsskatten är ”Tid för finansmarknaderna att betala?” ”God natt, Tobinskatt” och ”Payback time (eventuellt, kanske, inshallah)”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
