söndagskrönika Det demokratiska utrymmet och möjligheten till en valrörelse som i allt större utsträckning präglas av fred, transparens och ansvarsutkrävande är större idag än för bara några veckor sedan, skriver Calle Sundstedt från Palmecentret efter ett besök i Zimbabwe.
Den 30 juli är det val i Zimbabwe, och för första gången saknas två av de tidigare centralfigurerna på vallistorna. Efter 37 år vid makten så tvingades dåvarande presidenten Robert Mugabe bort när militären tog över i vad de kallade »Operation Restore Legacy« och i februari i år så gick oppositionsledaren Morgan Tsvangirai bort.
Många vill vara med när zimbabwiska valrörelsen går in i ett slutskede
Valet kommer att handla om legitimitet och kredibilitet, den sittande presidenten Emmerson Mnangagwa söker folkets formella mandat att skapa ett Zimbabwe som är »Open For Business«.
Men det handlar också om att visa att förändringen är reell för omvärlden.
Det behövs verkligen ett förnyat engagemang utifrån för att få landet på fötter, tre av fyra zimbabwier lever i fattigdom och nästan hela statens budget går åt till att betala löner vilket resulterar i att infrastruktursatsningar och upprätthållande av samhällstjänster blir eftersatt.
Mer än 78 procent av väljarna har registrerat sig, fler på landsbygden än centralt.
Den fackliga centralorganisationen ZCTU uppskattar arbetslösheten till över 90 procent, människor försöker istället försörja sig i den informella sektorn.
Intresset för valet måste anses vara stort, för första gången sen 2002 har EU valövervakare på plats. Men de är knappast ensamma, zimbabwiska valkommissionen ZEC uppskattar att mer än 75 olika missioner är på plats. Röstlängden fastställdes 15 juni och mer än 78 procent av väljarna har registrerat sig, fler på landsbygden än centralt.
Inte mindre än 23 kandidater aspirerar på posten som president i valet och fler än 130 politiska partier har registrerat sig hos valkommissionen. Så det politiska landskapet är splittrat helt klart.
Valrörelsen fram till nu har haft ett flertal våldsamma incidenter, det mest tragiska är bombdådet vid ett valmöte i Bulawayo den 23 juni där två dog och 47 skadades.
Sen dess har det hänt mycket.
- Förra veckan träffades representanter för de största politiska partierna där man skrev under en uppförandekod och ett löfte om fred.
Man lovade att behandla sina politiska motståndare respektfullt och uppmanade sina egna anhängare att också vara fredliga.
- Nyligen beslutade Högsta Domstolen att förbjuda användningen av skolors resurser i valrörelsen.
NPRC, nationella freds- och försoningskommissionen stod som värd för mötet där de politiska partierna enades om en uppförandekod. Foto: Zimbabwe Institute
Dessa har tidigare använts flitigt, främst av regeringspartiet Zanu PF, skollokaler och bussar eller möbler. Domen förbjöd även Zanu PF att tvinga lärare att donera till kampanjfonder samt uttryckligen regeringspartiet utbildningsministern omedelbart skulle sluta att exponera skolbarn för de hårda politiska miljöerna såsom politiska möten.
Det var ett konkret resultat av en anmälan från Amalgamated Rural Teachers Assembly ARTUZ och fackets ledare Obert Masaraure.
Vad som händer framöver är oklart, men tydligt är i vart fall att det demokratiska utrymmet och möjligheten till en valrörelse som i allt större utsträckning präglas av fred, transparens och ansvarsutkrävande är större idag än för bara några veckor sedan.
Calle Sundstedt är programhandläggare Zimbabwe, Palmecentret
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
