Jämställdhet Sverigedemokraternas kvinnoförbund SD-kvinnor bemöter rapporten som målar ut dem som antifeminister. »Jag känner igen bilden av att vår politik förvrängs« säger Carina Ståhl Herrstedt, SD-kvinnor, som samtidigt representerar ett kvinnoförbund som inte driver några politiska frågor.
Journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius har i en rapport granskat SD:s jämställdhetspolitik. Det hon kommer fram till är att Sverigedemokraterna är »ett konservativt högerparti som hellre stödjer näringslivet än den offentliga sektorn, och vars ideal är den klassiska kärnfamiljen och de traditionella könsrollerna«.
SD-kvinnors representant Carina Ståhl Herrstedt känner inte igen bilden.
– Jag känner igen bilden av att vår politik förvrängs i debatten och i media, men jag känner inte igen bilden när jag tittar på verkligheten, säger hon.
Enligt Carina Ståhl Herrstedt driver partiet en politik som ska passa både män och kvinnor, där det egna valet är viktigt, och hon tar partiets arbete för att höja garantipensionen och höjda löner inom vårdsektorn som två exempel.
– Bland garantipensionärerna och inom vården är det många kvinnor. Vi satsar 11 miljarder på pensionärerna och att de ska få en bättre levnadsstandard och det tycker jag är en viktig jämställdhetsreform. Bara för att vi inte specificerar vår jämställdhetspolitik så har vi ju med den på alla områden. Det finns med underförstått i många av våra förslag och reformer.
Söker man på Sverigedemokraternas hemsida för att läsa om deras jämställdhetspolitik möts man av meddelandet att sidan inte kan hittas.
SD-kvinnor och Carina Ståhl Herrstedt kallar sig inte för feminister och förbundet driver heller inga politiska frågor utåt. Carina Ståhl Herrstedt menar att förbundet inte är ett kvinnoförbund som andra partiers, utan agerar mer som ett utbildningsorgan för kvinnor inom partiet. Så att fler kvinnor känner sig säkra och kompetenta nog att vilja och kunna ta sig an förtroendeposter ute i landet.
Påverkningsarbetet pågår internt.
– Vi kvinnor kan ha behövt pusha för vissa saker, och till exempel säga att så här tycker inte vi att vi inom partiet ska formulera oss för att som kvinna kan man uppfatta det si eller så, vi har fått göra den typen av justeringar. Eftersom det har varit män som skrivit alla texter och all politik tidigare så har det också skrivits och formulerats på ett sådant sätt att det har attraherat fler män än kvinnor. Men där tycker jag att vi har fått till en förändring och en förbättring. Vi syns med fler kvinnor utåt och vi formulerar oss på ett sätt som attraherar den breda publiken.
Rapporten Antifeministerna – Sverigedemokraterna och jämställdheten lyfter ett par förslag som Sverigedemokraterna lagt fram, eller röstat emot.
Bland annat handlar det om nej till kvotering, frivillig sambeskattning och nej till pappamånader.
Läs mer: SD växer bland kvinnor – trots kvinnofientlig politik
Carina Ståhl Herrstedt ser att det kan vara problematiskt att som kvinna få komma in i bolagsstyrelser som tidigare bara bestått av män, även om den kvinnan har kompetens, och tycker att det måste man komma åt och göra någonting åt. Men partiet säger nej till kvotering. Det är kompetensen – den ska bestämma.
Men resulterar inte resonemanget i att verkligheten som den ser ut nu, med exempelvis få kvinnliga styrelseledamöter, beror på att det inte finns tillräckligt kompetenta kvinnor?
– Någonstans måste man se över det, det är lätt att säga att det är färre kvinnor. Men samtidigt finns det ingen som har tittat på om kvinnorna vill sitta i bolagsstyrelser? Jag har inte sett någon rapport kring hur många män kontra kvinnor som har en ambition att sitta i bolagsstyrelser. Det är kanske så att männen i större utsträckning vill, det vet inte jag.
Den frivilliga sambeskattningen är inte en fråga som Sverigedemokraterna driver, men Carina Ståhl Herrstedt säger att hon tycker förslaget är intressant. Framförallt om det hade hjälpt en ekonomisk utjämning så att valet av vilken förälder som stannar hemma inte hade spelat någon ekonomisk roll.
– Vår målsättning är att familjen ska kunna välja själv, därför säger vi nej till fasta pappamånader. Sedan är det såklart önskvärt att barnet har tillgång till båda sina föräldrar, sedan är det också önskvärt, och där tycker jag arbetet och fokuset bör ligga, att oavsett om det är mamman eller pappan som stannar hemma så ska det inte påverka ekonomiskt.
SD-kvinnor tycker att det måste vara helt okej att män och kvinnor gör olika val, men ser samtidigt att män och kvinnor i dag inte alltid har samma möjligheter.
– Det är det vi vill, män och kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter. Men män och kvinnor är också olika och vi måste få göra de val som vi vill. Sedan har du rätt i att vårt parti inte gör så många riktade insatser på det sättet, men vi vill till exempel se höjda löner inom vårdsektorn och då är det flest kvinnor som jobbar där, men vi jobbar ändå på bred front. Samtidigt som det är en bred satsning på hela den offentliga sektorn så blir det ändå, indirekt, en satsning på kvinnor. Låga löner, låga pensioner, det finns sätt att komma åt det, genom att höja pensioner och löner. Är det så att kvinnor väljer att vara hemma och har lite lägre lön, så ska vi ju inte tvinga männen att vara hemma istället. Vi ska se till att kvinnorna får bättre lön.
Just när allas löner höjs så kommer man väl inte riktigt åt problemet att kvinnor har lägre lön än män just på grund av att de är kvinnor?
– Det ska vara lika lön för samma arbete. Samtidigt måste man titta på vilken utbildning och erfarenhet folk har, även om de utför samma arbete.
Medlingsinstitutet tar fram siffror på hur stor löneskillnaden är mellan män och kvinnor i Sverige är. 4,3 procents skillnad kunde 2017 inte förklaras på något annat sätt än genom just kön. Alltså den procentsats som inte kan förklaras när hänsyn tas till att kvinnor och män har olika utbildningsnivå, olika arbetstid, ålder och generellt jobbar inom olika yrken och sektorer.
Läs mer: SD växer bland kvinnor – trots kvinnofientlig politik
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
