ledare Om Alliansen eller delar av den tar över makten efter valet kan staten få en ny roll: att pressa ner löner som redan är låga.
Alliansen vill införa inträdesjobb för unga upp till 23 år och till nyanlända. Lönen ska högst vara 70 procent av rådande ingångslöner, upp till ett tak på 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden ska användas för att lära sig arbetet.
I och med att allianspartierna enats om inträdesjobben har flera av partiernas tidigare förslag lagts i malpåse, som KD:s introduktionsjobb och Moderaternas första-jobbet anställning. Mest nöjda kan Liberalerna vara. Förslaget om ingångslöner är i stort sett identiskt med det tidigare liberala förslaget om startjobb.
Centerpartiet är samtidigt mest entusiastiskt. För två år sedan krävde Annie Lööf att parterna själva skulle enas om lägre ingångslöner. Om det inte skedde borde staten ingripa. Med en sådan argumentation var det inte svårt att ta nästa steg. Att staten bör få sätta ett tak för ingångslöner
Moderaterna har svängt mest. Anna Kinberg Batra var motståndare till att staten lade sig i lönebildningen och kom därför i konflikt med Jan Björklund. Men sedan ett år tillbaka är ledningen för de nya Moderaterna utbytt och den politiska kursen ändrad.
Allianspartierna använder unga och nyanlända som murbräcka i argumentationen. Essensen är att staten måste lagstifta om sänkta löner för att öppna arbetsmarknaden.
De borgerliga partierna brukar se sig som den fria marknadens främsta försvarare, men i fallet med lägre ingångslöner verkar de inte förstå hur marknaden fungerar. Om staten pressar ner lönerna för unga och nyanlända, påverkas också villkoren för andra på arbetsmarknaden, främst de som utför likartade arbetsuppgifter. Det uppstår ett tryck mot sämre villkor.
De borgerliga partierna brukar se sig som den fria marknadens försvarare, men verkar här inte förstå hur marknaden fungerar.
Vad som skulle ske är inte vara svårt att förstå. De som inte kvalificerar sig för inträdesjobb måste visa att de är värda att anställa trots att de är dyrare för arbetsgivaren. Då blir det svårt att säga nej till delade turer, obekväma arbetstider och stressig arbetsmiljö.
Sverigedemokraterna är överens med allianspartierna om att staten ska få gripa in och sätta ett tak för lönerna. SD:s förslag kallas för lärlingsjobb och innebär att unga personer ska kunna anställas till 75 procent av rådande ingångslön. Lärlingsjobben ska vara en form av förlängda provanställningar. Det betyder att de anställda när som helst kan sägas upp.
I SD:s riksdagsmotion om lärlingsjobb står att den lägre lönen bör vara ”lagfäst”. När Jimmie Åkesson blev intervjuad av tidningen Arbetet i maj visste han inte själv om att SD föreslog ett lagstadgat lönetak. Han var tvungen att läsa partiets budgetmotion och kontrollera uppgiften.
Samtliga fackliga organisationer i Sverige är motståndare till att staten ingriper i lönebildningen. Men med en regering bestående av ett eller flera allianspartier är risken stor att det blir så. Alliansen och SD är överens om huvuddragen.
På en punkt finns emellertid en skiljelinje mellan Alliansen och SD. Alliansens inträdesjobb gäller för unga och nyanlända, medan SD:s lärlingsjobb bara riktar sig till unga.
Förklaringen är enkel. SD motsätter sig av princip alla åtgärder på arbetsmarknaden, både smarta och idiotiska, som specifikt riktar sig nyanlända.
Hur detta ska lösas om den borgerliga alliansen eller delar av den tar över makten återstår att se, men något måste säkerligen allianspartierna ge för att få med sig SD. Måhända var det numera tillbakadragna förslaget om att SD skulle få ordförandeposter i riksdagsutskotten ett drag i det spelet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
