Hoten mot demokratin Vi uppmanar partierna och politikerna att konsekvent sluta upp kring den liberala demokratins grundläggande värden, skriver Håkan A. Bengtsson, Arenagruppen, Lisa Pelling Arena Idé och Daniel Färm, Tankesmedjan Tiden, i denna artikel i serien om hoten mot demokratin.
Sverigedemokraternas frammarsch är den stora politiska förändringen i svenskt politiskt liv de senaste tio åren. En del av partiets framgångar har byggt på en klassisk populistisk antietablissemangskritik. Partiet framställer sig gärna som ett offer för mobbing från de övriga partierna.
Men Sverigedemokraterna är inte ett vanligt parti som alla andra. De är en del i högerpopulistisk våg som vi känner igen från en rad andra länder, såväl i Europa som i andra delar av världen.
Vi ser också konsekvenserna av högerpopulismens framryckning på flera håll. I flera länder i Europa och i världen styr nu politiker som bekänner sig till en ”illiberal demokrati”: Orbán i Ungern, Putin i Ryssland, Erdoğan i Turkiet, Duterte i Filippinerna, Trump i USA och på flera andra håll. Mönstren från dessa går igen:
- Högerpopulismen.
Tendensen att lova mer än vad man kan hålla, och sakna seriösa förslag för en hållbar och ansvarsfull politik. En kritik mot ett ”etablissemang” och en ”elit” som oftast definieras som alla andra partier som inte tycker som de själva – och ibland kopplade till globala och ofta antisemitiska konspirationsteorier. Samt hot, hån och trakasserier mot politiska meningsmotståndare.
- Den exkluderande nationalismen.
En samling kring tanken om en etniskt ren och homogen befolkning, som hotas av andra som har utländsk bakgrund. Samt motståndet mot internationella samarbeten, t ex EU eller frihandelsavtal. Men framför allt odlas en extrem invandringskritik, inklusive ett ifrågasättande av den grundläggande mänskliga rättigheten att söka skydd undan förföljelse i ett annat land.
Riktigt hårt blir det med förslag om att kasta ut människor som har fått uppehållstillstånd och kanske till och med medborgarskap genom en så kallad återvandringspolitik. Och alla som kritiserar SDs invandringspolitik blir felaktigt beskyllda för att vilja ha helt öppna gränser och en oreglerad invandring.
- Intoleransen mot pluralism.
En konfrontation med ett samhälle som bejakar och tolererar olikheter har lett till homofoba, könsförtryckande och rasistiska uttryck. Men också till ett ifrågasättande av kulturyttringar som inte passar den egna politiska agendan.
Dessa partier odlar en intolerans och rädsla för det annorlunda som skapar farliga motsättningar i ett samhälle som de facto både består av och präglas av pluralism.
I grunden bär partiet en etnisk definition av svenskhet.
Något riksdagens andre vice talman Björn Söder tydligt visade när han hävdade att judar och samer ”inte är svenskar”. Utifrån denna monolitiska syn på svensk kultur och svenskhet formulerar Sverigedemokraterna just en illiberal syn på demokratin i linje med vad vi sett och hört från andra delar av Europa.
Till det kommer de kvarvarande skrivningarna i SDs partiprogram om en nedärvd ”essens”, som inte kan klassas som något annat än rasistiskt.
- Ifrågasättande av demokratins grunder.
I många länder där SDs motsvarigheter styr har man riktat attackerar på och inskränkningar av såväl det civila samhällets manöverutrymme, universitetens självständighet, journalistiken i allmänhet och public service i synnerhet samt även rättsväsendets oberoende.
Alla andra partier borde därför erbjuda varandra ett ömsesidigt handslag; demokratins värden kommer vi aldrig att kompromissa om.
I dagarna ger vi ut Håkan Holmbergs bok Den farliga mångfalden. Om Sverigedemokraternas världsbild. Det är en viktig genomgång och dokumentation av Sverigedemokraternas samhällssyn och aversion mot mångfald och pluralism. Ingvar Carlsson och Bengt Westerberg har skrivit var sitt förord och Elisabeth Åsbrink ett efterord.
Boken ges ut av och med stöd av tankesmedjan Arena Idé, Frisinnade klubben, Tankesmedjan Tiden och Karl Staaffs Fond. Alltså en bred uppsättning självständiga institutioner.
De representerar också organisationer som för vidare arvet från kampen för allmän och lika rösträtt. Den striden avgjordes hösten 1918 trots hårt motstånd från konservativt håll. Hundra år senare år 2018 står vi inför nya utmaningar och hot mot det demokratiska, öppna och fria samhället.
I den svenska debatten har skillnader i syn på möjligheterna att samarbeta med Sverigedemokraterna stått i fokus.
Vi vill rikta en uppmaning till partierna och politikerna att framöver visa en konsekvent uppslutning kring den liberala demokratins grundläggande värden, respekt för individernas och minoriteternas rättigheter, mediernas, universitetens och rättsväsendets oberoende, kulturens frihet, public service och samhällets i grunden nödvändiga och livgivande mångfald.
Alla andra partier borde därför erbjuda varandra ett ömsesidigt handslag; demokratins värden kommer vi aldrig att kompromissa om. Och högerpopulistiska och radikalnationalistiska partier kommer inte att normaliseras och legitimeras.
Håkan A Bengtsson är chef Arena Idé
Daniel Färm är chef Tankesmedjan Tiden
Lisa Pelling är utredningschef Arena Idé
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
