Valet & medier Mycket interaktion på Facebook eller ett stort Twitterkonto var ingen garanti för framgång i riksdagsvalet. Det är en av slutsatserna av hur partierna synts i medier och sociala medier under valrörelsen.
Under SCB:s demokratidag förra veckan samlades en rad forskare för att redovisa och diskutera valrörelsen och olika tendenser som rör väljarsympatier och partiers synlighet.
Universitetslektor Marie Grusell och professor Lars Nord, båda verksamma inom medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet, har tagit initiativ till boken »Snabbtänkt« som nyss kom ut. I den reflekterar ett hundratal svenska och utländska forskare över det svenska valet med »kort betänketid«, därav namnet.
– Det verkar som att vi har överskattat sociala medier och deras potential, snarare än underskattat den, sa Marie Grusell som presenterade trender i partiernas sätt att kampanja och försöka nå väljare.
Hennes undersökning visar att traditionell dörrknackning och Facebook är de kampanjsätt som ökade mest inför det här valet. Facebook har blivit ett sätt att kringgå journalister, och få en direktkanal för presskonferenser och utspel när allt mer sänds live via plattformen.
Trots det tycker Marie Grusell sig se tecken på att kommunikation, men även mycket interaktion, på sociala medier inte nödvändigtvis bär till en valseger.
– Vi ser att de här interaktionerna, främst för SD, inte riktigt har betalat sig i form av väljarstöd, säger Marie Grusell.
Inför valet har det varit mycket fokus på Sverigedemokraternas dominans på sociala medier, och Snabbtänkts mätning visar mycket riktigt en total dominans för SD på Facebook. Partiet har nästan dubbelt så många interaktioner som Socialdemokraterna på Facebook, trots att S gjort något fler inlägg på plattformen än SD har gjort.
Sociala medier har jämnat ut styrkeförhållandena till små partiers fördel, menar Marie Grusell, men det här betyder inte nödvändigtvis att genomslaget är så stort i opinionen som det kan se ut.
– En fråga blir: hur mycket ska traditionella medier rapportera om små partier med stor aktivitet på sociala medier? säger Marie Grusell.
Samtidigt visar Grusell i sin undersökning att aktiviteten på Twitter och Instagram går upp i samband med partiledardebatter i traditionella medier, vilket tyder på att inlägg i sociala medier ofta förhåller sig till vad tidningar, radio och tv rapporterar – budskap som man sedan sprider vidare. Ett exempel är vilka partiledare som utses till »vinnare« i partiledardebatterna.
Mediemätaren är en undersökning som har tagits fram på initiativ av Sveriges Radio och genomförts av Sifo. Den mäter hur mycket olika ämnen har diskuterats i traditionella och sociala medier året innan valet, i samband med rapportering om riksdagspartierna eller deras partiledare.
Mediemätaren visar att efter »valrörelse/partiledardebatter« och »det politiska spelet« kommer »integration/flyktingar« och »lag/ordning« i topp över mest bevakade ämnen i traditionella medier året innan valet.
Ser man till de sociala medieplattformarna Facebook och Twitter så visar det sig istället att flyktingar/integration är det klart dominerande ämnet för de samtal som förs relaterat till partierna där; ämnet utgör 42 procent av alla politiska samtal på Facebook och 32 procent på Twitter (mätt september 2017 – 15 augusti 2018).
Att migration och invandring dominerar debatten har gynnat SD, är slutsatsen som dras av Sifos Ulla von Lochow. Mediemätaren visar också att intresset för SD i traditionella medier ökade bara några dagar inför valet, och att partiet då går om Moderaterna i andel av bevakningen.
Samtidigt var inläggen i sociala medier i slutspurten av valrörelsen betydligt mer negativa än tidigare.
– De artiklar som har delats mest på Facebook och de tweets som spridits mest om SD är de kritiska inläggen. Det är mycket tydligare i augusti än i juni, då SD fick en mycket mer positiv bild i sociala medier, säger Ulla von Lochow.
Sjukvård fick, trots sin status som en av väljarnas viktigaste frågor, en förhållandevis låg uppmärksamhet i partipolitiskt anknutna artiklar och inlägg.
– Dels är sjukvården väldigt mycket en lokal fråga. Den fick en avgörande betydelse för vissa lokala val i norra Sverige, men det är inte tillräckligt många människor som bor där, så deras röster har inte samma potential att få genomslag i sociala medier. Sedan tror jag att vården inte väcker lika starka känslor rent partipolitiskt som migration gör, säger Ulla von Lochow.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
