Gig-ekonomi Sop-appen Tiptapp ökar i popularitet trots att den förbjudits och trots att det finns människor som livnär sig på slitgörat – utan att någon tar ansvar för om de skadas i jobbet, eller betalar in sociala avgifter och pension. »Det är en ren svartekonomi« säger Miljöförvaltningen.
Appen Tiptapp blir allt mer populär. Startupbolaget erbjuder privatpersoner att för en billig peng få skräp som ska till återvinningen bortforslat. Appen har laddats ner över 1o0 000 gånger bara i Stockholmsregionen.
Sedan i oktober är dock appen förbjuden. Eftersom att Stockholms Stad funnit att tjänsten bryter mot lagen.
Ansvaret för ens avfall får inte lämnas över till någon annan än en aktör upphandlad av Stockholms Vatten och Avfall. Det enligt miljöbalken. Men Tiptapp-tjänsten är inte bara otillåten på grund av att den bryter mot lagen, därtill kommer att det finns personer som hämtar skräp så ofta att man kan misstänka att de livnär sig på det.
– Det är en omständighet som vi har med i beräkningen. Om de som hämtar gör det tillräckligt ofta för att det ska betecknas yrkesmässigt då kräver det tillstånd från länsstyrelsen. Den här omständigheten att någon försörjer sig på det försvårar det hela. Vilket från den allmänna utgångspunkten skulle kunna vara ett ömmande fall så att säga, men det talar i motsatt riktning här, säger Gunnar Söderholm, förvaltningschef på Miljöförvaltningen i Stockholm.
Miljöförvaltningen har inga exakta siffror på hur många personer det rör sig om som kan misstänkas försörja sig på sopkörningen, men Gunnar Söderholm uppskattar antalet till som mest några tiotal.
Dagens Nyheter som skrivit om tjänsten vid ett flertal tillfällen rapporterar att konkurrensen om körningarna hårdnar. »Hämtarna måste vara med i samma sekund som annonserna läggs ut. Många har soptjänsten som heltidsförsörjning och slåss om jobben.«
– Det finns några killar som lever på det här. De sitter vid Brommaplan och tar nästan alla jobb, de hyr en lastbil där varje dag, säger en kvinna som själv hämtar upp skräp genom appen till tidningen.
– Problemet har fortsatt att öka sedan dess. Vi har en stor tillströmning till återvinningscentralerna av personer som kommer väldigt ofta och har det som levebröd, säger en enhetschef för en av Stockholms återvinningscentraler, till DN.
Även fackförbundet Transport tycker att utvecklingen är oroväckande. De känner till att det är personer som kan misstänkas försörja sig genom appen.
– Vi har uppmärksammat utvecklingen och ser på den med oro. Den väcker mer eller mindre kluriga frågeställningar kring vad som händer om personen blir skadad på jobbet och hur skatt och sociala avgifter betalas in, säger Emil Burman, utredare på Transportarbetareförbundet.
Exakt var kniven skär i förhållande till vem som har ansvaret för de här personerna vet inte Emil Burman, men säger att det moraliska ansvaret ligger mellan dem som nyttjar tjänsten och de som förmedlar den. Han drar parallellen till det nu olagliga Uber Pop där förarna trodde att de gjorde något lagligt.
– Att det krävs trafiktillstånd för den här typen av tjänster är det nog få av förarna som vet, och kanske inte heller att ansvar för avfall inte får överlåtas eller övertas. Jag vet inte hur det ser ut på TipTapp och hur stor omsättning de har på förare, men mönstret känns igen från Uber Pop.
Hur mycket pengar det rör sig om är också svårt att uppskatta. Två upphämtningar á 200 kronor styck, ger upphämtaren 360 kronor efter att TipTapp tagit sin provision. 360 kronor gånger sju dagar i veckan, 30 dagar i månaden ger en möjlig inkomst på nästan 11 000 kronor i månaden.
– Man lever på det för att man inte betalar någon moms, man betalar ingen skatt eller sociala avgifter. Det är en ren svartekonomi, även om den inte är svart från den som anlitar tjänsten. En privatperson blir skyldig att lämna kontrolluppgifter till skatteverket först om en och samma person anlitas för en summa som överstiger 1000 kronor. Men jag tror att det finns en skatteproblematik kring betalandet av sociala avgifter redan vid mycket lägre belopp, säger Gunnar Söderholm, vid Miljöförvaltningen.
Som DN tidigare har rapporterat händer det att avfallet inte heller når tippen. Stockholms Stad vill att Tiptapp ska lista vilka farliga avfall som hanterades i verksamheten. Det har än så länge inte skett. Emil Burman tycker inte det är så konstigt om det är så att avfallet inte alltid når tänkt slutdestination.
–Pressade villkor bygger in incitament för fusk för att det behöver gå snabbt för att vara mer lönsamt. Det här är inte första branschen där den här typen av plattformar av olika slag råkar leda till en dumpning av villkor, säger Emil Burman.
Att boka upphämtning genom Stockholm Vatten och Avfall är nästan tio gånger så dyrt jämfört med Tiptapp. En kubik, vilket motsvarar en full tvättmaskin ungefär, kostar 695 kronor och då tillkommer en startavgift på 990 kronor.
– Stockholms Stad har ju en liknande tjänst och även om den är mycket dyrare så är det kanske så mycket det kostar om det ska göras på ett socialt och miljömässigt schysst och säkert sätt, säger Emil Burman.
Han ser stora fördelar med resursdelning och tror att samhället mår bra av att människor hjälps åt. Det offentliga kan behöva vara mera snabbfotat som han säger, men tillägger att det skapar ett lika gott samhällsklimat om grannar går ihop och gemensamt köper in en upphandlad container som kommer till gatan eller bostadsområdet, som att varje enskild person ska köpa en persons tjänster genom en app.
Så hur kommer man då åt problemet att människor livnär sig genom Tiptapp?
I Göteborg finns ett system att enskilda personer får sex avgiftsfria besök på de fem återvinningscentralerna i staden och i några av kranskommunerna. Efter det sjätte besöket kommer en faktura på 290 kronor hem i brevlådan för varje gång ÅVC-kortet har använts.
Emil Burman tror att gränssättning och regler kan vara en väg.
– Det finns såklart inte en enda lösning för att komma åt det här problemet. Olika aktörer behöver ta sitt ansvar, vi i facket behöver försöka organisera dem som kör och kanske att det måste till att app-företagen blir till arbetsgivare och att det råder ett arbetstagare-arbetsgivarförhållande mellan dem som kör och plattformen. Just gränssättning är viktigt, och då speciellt när det handlar om avfall och miljö. Det är inte lämpligt att vem som helst kör sopor för att det kan vara både riskfyllt och miljöfarligt.
Tiptapp är förbjuden, men förbudet har inte verkställts eftersom att fallet har överklagats till länsstyrelsen. Där väntar det nu på att handläggas.
– Min erfarenhet säger mig att handläggningstiderna kan ta allt mellan månader och år, säger Gunnar Söderholm.
Fallet kan efter att länsstyrelsen fattat sitt beslut överklagas till Mark- och miljödomstolen och sen till sist till Mark- och miljööverdomstolen.
Läs mer: Transport: Flexibelt fackmedlemsskap kan organisera fler
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
