januariavtalet Sedan uppgörelsen mellan S, MP, C och L blev känd har det knorrat inom facken. Men är skrivningarna nödvändigtvis till arbetsgivarnas fördel?
Samtliga fackliga centralorganisationer har sedan fredag förra veckan hunnit gå ut och kritisera att de nu ska tvingas till förhandlingsbordet med arbetsgivarna under hot om lagstiftning.
En av de som låtit mest upprörd är Byggnads ordförande Johan Lindholm.
– Våra politiker har inget med svensk lönebildning att göra. Det gör mig upprörd och förbannad att man tror att man kan komma från sidan och spela med våra löntagares trygghet, säger han.
I regeringsuppgörelsen, som nu blir verklighet, står att en utredning ska tillsättas för att se över hur undantag i turordningsreglerna kan utökas, samt hur det ska bli billigare för små företag att säga upp folk, men också hur arbetsgivarna kan få ett större ansvar för att deras medarbetare ska få kompetensutveckling.
Men arbetsmarknadens parter får också en chans att förhandla själva om sådana förändringar, och om de kommer överens kan det bli deras förslag som läggs fram av regeringen.
– Det är bra att man låter parterna förhandla, men samtidigt kan våra förbund då hamna i en förhandling som inte bygger på vad parterna har identifierat som problem på arbetsmarknaden, utan vad politikerna har identifierat som nödvändigt för att bilda regering, säger Samuel Engblom, TCO:s samhällspolitiske chef.
Enligt TCO utgör turordningsreglerna inget hinder för företag att anställda idag, de menar att det finns gott om möjligheter att visstidsanställa och provanställa för att se om en ny arbetstagare passar för en viss tjänst.
Att förhandla under hot om att politiker ska lagstifta har också nackdelen att allteftersom utredningen pågår och dess inriktning blir känd för parterna, kan det påverka den ena eller andra sidan till att bli mer ovilliga att förhandla
– Beroende på vilken väg utredningen tar kan förutsättningar för förhandlingen förändras, och det är inte bra.
Slår skrivningarna om arbetsrätten i regeringsöverenskommelsen hårdare mot löntagare än mot arbetsgivare?
– Vi får nagelfara det här mer när vi får utredningsdirektiv. Hur kommer balansen att se ut? Det ska det bli intressant att läsa mer om, säger Samuel Engblom, som också påpekar att budskapet om svagare anställningsskydd nyanseras av skrivningar som rör rättssäkerhet och »balans mellan arbetsmarknadens parter«.
Inte heller LO ser tyngdpunkten och formuleringarna i januaripakten i sig som ett tydligt problem ur arbetstagarnas synvinkel. Det är däremot hotet om att politikerna ska fatta besluten om lagändringar, anser LO.
– Risken är inte själva förhandlingen, risken är om vi eller arbetsgivarna inser att vi har mer att hämta hos utredaren. Det skulle till exempel kunna bli så att vi i LO ser att vi hellre köper det utredningen föreslår, än förhandlar vidare, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
För LO är inte den stora frågan om undantaget i turordningen för små företag utökas från 2 till 3 personer, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Istället pekas det utrbedda bruket av allmän visstid som anställningsform samt hyvling av tjänster ut som det stora hotet mot trygghet för LO-medlemmarna.
– Konjunktursvängningarna är mycket större idag. Det beror på faktorer i hela världen, som slår igenom i Sverige, men vi vill ha ett normalläge där våra medlemmar alltid har jobb och man inte säger upp i lågkonjunkturer. Det är klart att det kräver en mer flexibel arbetsrätt, samtidigt som vi har ett ökat skyddsbehov för 700 000 som går på allmän visstid, säger han.
Men enligt Byggnads ordförande Johan Lindholm är större undantag i turordningsreglerna »inte att tänka på« och tillsammans med lägre löner än de som finns i i dagens kollektivavtal blir effekten än värre, menar han.
– Det finns delar i den här uppgörelsen som handlar om att underminera snarare än att utveckla den svenska modellen. Tar man etableringsjobb så var det ett krav från vår sida för att delta i diskussionerna att man skulle ha kollektivavtal i de företag som anlitas, säger Johan Lindholm.
I regeringsöverenskommelsen står att modellen för etableringsjobb utvidgas till företag utan kollektivavtal och även bemanningsföretag.
Samuel Engblom ser fler problem med att gå lagstiftningsvägen för att förändra reglerna på arbetsmarknaden. På sin blogg jämför han att ändra Las genom att försvaga anställningsskyddet, och kompensera det med till exempel höjd a-kassa och bättre möjligheter till vidareutbildning. Då skulle a-kassan lätt kunna sänkas nästa mandatperiod, och utbildningsvägar stramas åt, men förändringarna i Las skulle ligga fast.
Det är ett argument för att parternas ömsesidiga avtal är mer robusta, menar han.
TCO argumenterar också för att turordningsregler är ett skydd mot godtycke, som omöjliggör att arbetsgivaren till exempel säger upp personer som anses »bråkiga« eller som man vill bli av md av andra skäl.
Vad är det värsta som skulle kunna komma ut av det här?
– Det vore stora statliga ingrepp som förskjuter balansen på arbetsmarknaden, så att våra avtal hotas, och som dessutom gör att vi får mer godtycke på svensk arbetsmarknad.
Förutom arbetsrätten har LO gått hårt åt fördelningspolitiken, genom bland annat lägre skatt på höga inkomster, som de menar går i helt fel riktning. LO håller i sak med mycket av den kritik som Vänsterpartiet fört fram mot den nya regeringsuppgörelsen, men har samtidigt uppmanat V att släppa fram Löfven.
Ökad ojämlikhet kan göra avtalsrörelsen stökigare än vanligt, varnar LO.
– Ja, det blir nog säkert en följd av det här. Fördelningspolitiken kan påverka de krav som ställs i en lönerörelse och göra det mer stökigt. Om vi fortfarande vill ha stor vänsteropinion måste vi bli mer högljudda från LO:s sida, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Även Byggnads är mycket kritiska mot fördelningspolitiken, som innebär att »rika blir rikare«.
Men för TCO:s del är det en prioriterad fråga att färre ska betala statlig skatt, vilket blir resultatet med den nya uppgörelsen.
– Vi hade två prioriterade frågorinför valåret: skattereform och omställning.Så vi är glada för att de är med i regeringsöverenskommelsen, säger Samuel Engblom.
TCO ser varken utrymme för stora skattesänkningar eller stora skattehöjningar under de närmsta åren.
Saco har inte velat kommentera regeringsuppgörelsen för Dagens Arena, utan hänvisar till ett uttalande av ordförande Göran Arrius i DN, där han säger att han utgår från att parterna får vara med och påverka utredningen om arbetsrätten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
