arbetsrätt Inom förhandlingsrådet PTK förbereder man sig nu för att förhandla om arbetsrätten efter att partierna i regeringsuppgörelsen satt press på arbetsmarknadens parter att komma överens.
PTK representerar 860 000 privatanställda tjänstemän genom 27 fackförbund. Huvuduppgiften är att förhandla kollektivavtal och utbilda medlemmarna.
När regeringen, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, nu satt press på arbetsmarknadens parter att förhandla sig fram till en lösning som bland annat rör undantag från turordningsreglerna och omställning, spelar PTK en huvudroll.
Arbetet med att förhandla fram lösningar har ännu inte kommit igång inom PTK, men det har däremot analysarbetet. Inom ett par veckor räknar man med att regelrätta förhandlingar är på gång.
– Det är kompetensutvecklingen och omställning som är viktigast för oss. Det är superviktigt för våra medlemmar, säger Emilia Emtell, kommunikationschef på PTK.
För några år sedan utbröt en stor konflikt inom PTK när Saco-förbunden, i huvudsak Sveriges Ingenjörer och Jusek, i ett sent skede lämnade förhandlingar om turordningsreglerna och omställning då de inte upplevde att de hade fått tillräckligt bra utdelning av förhandlingarna.
Nu är stridsyxan begravd, intygar Emilia Emtell.
– Det tror jag kommer att gå bra. Våra förbund lyckas komma överens om det mesta nu. Det är ett väldigt annorlunda läge än 2015. Lång tid har gått, säger Emilia Emtell.
Inte heller Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer och medlem i PTK:s förhandlingsgrupp, ser något som tyder på att PTK inte skulle lyckas förhandla sig fram till gemensamma ståndpunkter.
– För oss är det ett helt nytt läge, vi ser inte alls några bekymmer att kunna komma överens. Det är ett nytt läge helt enkelt. I det här 73-punktsprogrammet finns naturligtvis också delar som vi är positiva till. Vi ser framåt, säger Camilla Frankelius.
Vad tror du att det skulle kunna bli konflikt om inom PTK?
– Jag tror inte det finns några konflikter alls, jag tror att vi kommer att komma överens, säger hon.
De tre punkter som Camilla Frankelius lyfter fram som viktigast i 73-punktsprogrammet för Sveriges Ingenjörer är punkt 14 om omställning, punkt 19 om flexicurity och punkt 20 om arbetsrätten. Sacos ordförande Göran Arrius uttalade sig nyligen i skeptiska ordalag om flexicurity enligt dansk modell, och menade att Sverige har »högre sysselsättning, bättre jämställdhet och mindre än hälften så höga arbetslöshetskostnader« jämfört med Danmark. Dessutom är färre arbetslösa, framhöll han i DN.
–I dagsläget är vi inte positiva till det flexicurity. Det är inte lätt att adoptera andras länders system, säger Camilla Frankelius som inte mer i detalj vill kommentera vad de är kritiska till inom flexicurity-modellen.
Förhandlingsarbetet är ännu inte igång och om förhandlingarna kommer ske inom ramen för PTK, det vill säga det som rör privata tjänstemän, är heller inte klart, enligt Camilla Frankelius. Eftersom Las rör hela arbetsmarknaden kan man tänka sig en bredare förhandlingsgrupp, menar hon.
Hur långt är det möjligt att acceptera fler undantag från turordningsreglerna, och vad krävs i gengäld från arbetsgivarnas sida?
– Det är en fråga som det är alldeles för tidigt att svara på. Vi har inte lagt in om vi tycker si eller så om det ännu, säger hon.
Skulle fler undantag i turordningsreglerna påverka era medlemmar negativt?
– Det ska vi såklart titta närmare på, men det viktigaste för oss och som vi läser in i programmet är att det inte ska finnas godtycklighet i uppsägningar, säger Camilla Frankelius.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.