Nyhet När Justitiekansler Mari Heidenborg i januari valde att inleda förundersökningar mot sexton utgivare innebar det en attack mot den svenska pressfriheten. Det menar i alla fall tidningsutgivarnas egen organisation TU Medier i Sverige som nu begär att regeringen ska skärpa grundlagen.
Bakgrunden till JKs agerande gäller en nyhet om en busschaufför som under en resa skulle ha visat en porrfilm för sina passagerare, i det här fallet skolbarn. Nyheten fick stort genomslag och återgavs av många redaktioner. Uppgifterna visade sig senare vara felaktiga, och flera publiceringar anmäldes till branschens eget reglerande organ, Pressens Opinionsnämnd, såväl som till den statliga Granskningsnämnden, beroende på vilket regelverk som styr utgivaren. Båda instanserna kritiserade ett flertal av publiceringarna.
I normala fall hade saken därefter varit utagerad, men Justitiekanslern (JK) Mari Heidenborg valde alltså att nyligen plocka upp händelsen. JK menar att flera av publiceringarna kan handla om förtal av busschauffören, samt att utgivarna hanterat rättelser bristfälligt.
De grundlagar som reglerar redaktioners ställning, Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ändrades från årsskiftet, och en av dessa ändringar innebar en helt ny möjlighet för JK. Och det är detta som nu har fått tidningsutgivarna att reagera.
– Vår oro väcks av att underrättelser och begäran om att ta bort artiklar kan göras innan ens åtal är väckt och kan komma att innebära en otillbörlig press på ansvarig utgivare. Därför önskar vi nu att regeringen fattar beslut om att förse den sittande tryck- och yttrandefrihetsutredningen med tilläggsdirektiv för just den här frågan, säger Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige.
Justitiekanslern kunde redan innan lagändringen utkräva utgivares ansvar utifrån lagen, även för äldre publiceringar. Detta har benämnts som ”arvssynden” inom utgivarnas led, och det syftar på att ansvaret för äldre publiceringar övertas av en ny utgivare. Den preskriptionsregel som funnits för tryckta medier, och som inneburit att ansvaret inte gäller i all evighet, har dock inte funnits på motsvarande sätt inom digitala medier. Ett arkiv på nätet kunde anses vara publicerat så fort en artikel blev läsbar, oavsett när den ursprungligen var producerad.
Detta faktum uppmärksammades i samband med att Dagens Nyheters dåvarande chefredaktör Gunilla Herlitz ställdes till svars för en äldre text ur tidningens digitala arkiv. Det uppstod då en diskussion huruvida det är rimligt att behöva ta ansvar för äldre digitala publiceringar, och om även detta ansvar borde tidsbegränsas. Tidningsutgivarna uppvaktade därför regeringen för att få till en grundlagsändring, och lyckades få ett direktiv som gav en utredare i uppdrag att titta på en lösning.
Den senaste grundlagsutredningen föreslog följaktligen ett system där publiceringar äldre än ett år endast ska anses falla under utgivaransvar om nuvarande utgivare fattar ett aktivt beslut om att återpublicering. Utgivare ska få två veckor på sig att fatta detta beslut, och det är detta verktyg som JK nu använder gentemot de sexton utgivarna.
Den nya grundlagen och den så kallade 14-dagarsregeln fastställdes av två riksdagar trots kritik från till exempel Journalistförbundet, men även just från JK. Det kritikerna pekade på var det vakuum som uppstår under själva 14-dagarsperioden eftersom det i realiteten kan innebära en straffrihet för annars olagliga publiceringar. En av de som starkast har kritiserat grundlagsändringen är professorn i civilrätt Mårten Schultz. Att tidningsutgivarna nu åter uppvaktar regeringen reagerar han på:
– Det är onekligen ironiskt att den reform som TU varit med om att driva fram inte har hunnit vara i kraft i mer än några veckor innan man inser det som många andra av oss insåg redan för länge sedan, nämligen att det här är en skadlig och potentiellt farlig reform, säger Mårten Schultz.
Jeanette Gustafsdotter menar dock att de inte önskat den senaste ändringen, utan tvärtom har varnat för den:
– TU:s inställning har alltid varit att samma regler ska gälla för databaspublicering som för det tryckta, alltså att preskriptionstiden ska vara sex månader och räknas från tidpunkten för publicering. Då behövs det överhuvudtaget inte någon 14-dagars-regel. Men nu blev det inte så och då får vi förhålla oss till 14-dagars-regeln som kompromiss, och den behöver justeras.
Det är en pågående utredning som för närvarande gör en ny översyn av mediegrundlagarna som TU nu vill att regeringen ska ge uppdraget att inskränka JK:s möjligheter.
– Det här rör det lagtekniska som vi hoppas kan klargöras och bli tydligare, framför allt om förutsättningarna för att JK alls ska kunna delge underrättelser, genom en grundlagsutredning. Det är komplicerade och viktiga frågor. Vi vill inte riskera att viktig journalistik riskerar att tas bort på grund av otydligheter, avslutar Jeanette Gustafsdotter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
