ledare I veckan som gick var det mycket tal om vår sårbarhet för elavbrott, sedan SVT startat en serie i frågan. Men brist på vatten kan nog bli ett minst lika stort hot.
Häromdagen kom varningsord från SGU (Sveriges geologiska undersökning) om extremt låga grundvattennivåer. Hettan i somras och relativt lite snö och regn i vinter gör att grundvattnet kan sina.
Om det blir en varm sommar i år också, är det en öppen fråga om vi överallt får tillräckligt med vatten i våra kranar.
Ännu värre riskerar vattenbristen på sikt att bli i Anderna och Himalaya. Nyligen kom en forskarrapport om hotet från de snabbt smältande glaciärerna på dessa berg. Glaciärerna är idag vattenreservoarer för 250 miljoner människor uppe i bergen och 1,6 miljarder som är bosatta längre ner i floddalarna. Smälter isen i den takt man kan befara, blir områdena snabbt utan grundvatten och därmed obeboeliga.
Det är inte bara klimatfrågan som dramatiserat tillgången till vatten. I många år har bristen på vatten skapat konflikter på de flesta kontinenter.
I krutdurken Mellanöstern har vattnet hela tiden varit en del av motsättningarna. Osloavtalet från 1995 mellan Israel och palestinierna förutsatte långsiktiga lösningar om vattenfrågan, något som aldrig blev av. Resultatet är en plågsam brist på rent vatten i Gaza.
Den humanitära katastrof, som vi kan bevittna i världens många flyktingläger, beror nästan alltid på bristen på rent vatten.
Flyktingströmmen från kriget i Syrien har pressat vattenförsörjningen i Libanon och Jordanien. Den humanitära katastrof, som vi kan bevittna i världens många flyktingläger, beror nästan alltid på bristen på rent vatten.
Som om det inte räckte med detta, ställs i vattenfrågan egenintresse mot allmänintresse, vinstjakt mot uthållighet med naturens resurser.
Det handlar framförallt om det multinationella schweiziska bolaget Nestlé, som borrar efter grundvatten jorden runt, för att sälja det som mineralvatten i plastflaskor. För några år sedan ställdes saken på sin spets i Pakistan. Nestlés borrningar gjorde att grundvattennivåerna dramatiskt sjönk och stora områden blev obrukbara för jordbruk i brist på vatten.
Och mineralvattnet som företaget utvann, hade de flesta människor i Pakistan inte råd med. Det såldes, i från miljösynpunkt tveksamma plastflaskor, till rikare länder.
Det som hände i Pakistan upprepas nu i USA och Europa. Frågan som återkommer är: Vem ska ha makten över det livsviktiga vattnet?
Den tidigare vd:n för Nestlé, Peter Brabeck, hävdade att tillgången till vatten inte är en mänsklig rättighet. Jordens färskvattenresurser bör privatiseras och prissättas som vilken vara som helst, har han sagt.
Vattenfrågan visar därmed tydligt att marknadstänkandet och företagens totala frihet inte går att förena med en ansvarsfull klimatomställning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
