bibliotek Förbättra skolbiblioteken och tillgängligheten till böcker på de nationella minoritetsspråken. Och kom igång med digitaliseringen. Det är de viktigaste förslagen från biblioteksutredningen som presenteras i dag.
Demokratiuppdraget är ett av de tydligaste uppdragen Sveriges bibliotek har. Det menar Erik Fichtelius som lett förslagen som presenteras i dag.
– Vi konstaterar att biblioteken är för alla, men vi lever inte upp till det i dag, säger han till Dagens Arena.
Ett av de tydligaste förslagen utredningen lägger handlar om att förbättra skolbiblioteken.
– Vad vi kan visa är att ungarna lär sig mer i skolan om man har riktiga skolbibliotek, det är entydigt på det viset och det måste skolhuvudmännen fatta.
Samtidigt lägger inte utredningen några förslag om skarpa krav för att öka tillgången till skolbibliotek. Det beror, enligt Fichtelius, på att det är omöjligt att ställa de kraven från statens sida då skolan är kommunalt styrd, och då kommuner inte vill ta emot riktade bidrag för att exempelvis inrätta skolbibliotek eller stärka dem som finns.
– Vad staten kan göra och som vi föreslår som reform är att erbjuda kompetensutveckling för lärare, rektorer och skolbibliotekarier tillsammans, och visst stöd till medieförsörjning på det digitala området.
Kompetensutvecklingen ska knytas till ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor. Det här, tillsammans med en satsning på ökad tillgång till medier och e-medier för skolbiblioteken, föreslås finansieras med 50 miljoner kronor.
Två andra prioriterade förslag Erik Fichtelius lyfter är att förbättra biblioteksverksamheten för de nationella minoriteterna och urfolket samerna, och att komma igång med digitaliseringen – snabbt.
– Sverige ligger superdåligt till. Det finns jätteläckra digitala bibliotekstjänster i de andra nordiska länderna, där man har digitaliserat stora delar av sitt kultur- och kunskapsarv, gjort det tillgängligt och löst upphovsrätterna. Sverige har inte ens börjat med detta, säger Erik Fichtelius.
Det är beslutsamheten som saknas, menar han. Utredningen föreslår en engångsinsats under 10 år där alla svenska tidskrifter, böcker och dagstidningar scannas in och tillgängliggörs på de olika plattformar som behövs för olika målgrupper. Att börja med att digitalisera allt som givits ut i Sverige på de nationella minoritetsspråken är ett sätt att kompensera för gamla synder.
– De nationella minoriteterna har varit alldeles för eftersatta i biblioteksverksamheten alldeles för länge.
Nu föreslås varje minoritetsgrupp få ansvar för sitt språk genom att kunna söka pengar och bilda ett resursbibliotek. För samerna kan uppdraget exempelvis gå till Sametinget, medan för tornedalsfinskan kanske något av de vanliga offentliga biblioteken blir ansvarigt.
Genom digitalisering är målet att varje bok på ett minoritetsspråk ska vara tillgängligt på alla bibliotek i Sverige.
– Då kan man ju ha böckerna tillgängliga digitalt, och upphandla print on demand så man kan få det tryckt på varje bibliotek för den som vill låna, säger Erik Fichtelius.
När det gäller digitaliseringen slår utredningen också fast att det är ett stort problem med den bristande integriteten för den som i dag använder kommersiella ljudboks- och e-boktjänster.
– Om du läser en e-bok eller ljudbok kan den som äger tjänsten se vilka sidor du läser vad du läser, hur fort du läser och hur du läser. Det är utomordentligt viktigt att värna den personliga integriteten: vad du lånar och vad du läser måste biblioteken äga och skydda.
Därför bör biblioteken vara »ytterst vaksamma« mot att lägga ut den här verksamheten på kommersiella monopolföretag. Men någon direkt avrådan från outsourcing av katalog- och e-tjänster kommer inte från utredningen – det har inte ingått i uppdraget, menar Fichtelius.
– Alla bibliotek, från förskolebibliotek till universitetsbibliotek, hänger ihop i en enhet. Då måste man kunna upphandla tjänster ihop, ha gemensamma katalog- och digitala tjänster. Men du har svårt att hitta argument i vår utredning för privatisering – snarare tvärtom.
När det gäller tillgång till forskning, som i dag ofta är inlåst och kräver dyra licenser, är utredningen på samma linje som regeringen redan antagit.
– Det finns ett oligopol på det här området med några stora vetenskapliga förlag som suger ut hela vetenskapssamhället. Man måste möta de med större hårdhet, det gör Sverige redan. Den långsiktiga lösningen är att all offentligt finansierad forskning ska vara offentligt tillgänglig.
Utredningen sätter också upp som mål att biblioteken har en roll att överbrygga de digitala klyftorna i samhället, och att varje bibliotek bör sätta upp mätbara mål för att se till att fler invånare än i dag använder sig av biblioteken.
Dessutom kommer det att behövas, och bör därför utbildas, fler bibliotekarier.
– Som en direkt följd av vår utredning har Södertörns högskola nyligen bestämt sig för att öppna en biblioteks- och informationsutbildning, som blir den sjätte i Sverige.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
