Fanny Nilsson

En majoritet av svenskarna valde i höstas ett högerparti. Det underliga är att svenskarna ändå tycks vilja leva i ett socialdemokratiskt samhälle, skriver vår gästskribent Fanny Nilsson.

Vi bor numera i ett borgerligt land. Efter valdagen stod det klart att en majoritet av svenskarna valt ett högerparti. Det är i sig obegripligt att man fallerat med att skrapa ihop en regering av ett så stort väljarunderlag. Det underliga är att svenskarna ändå tycks vilja leva i ett socialdemokratiskt samhälle. Skola, vård och omsorg ska vara bra och gratis. Turister får skrytsamt höra om föräldraledighet, högkostnadsskydd för medicin och att man till och med får bidrag av staten för att läsa på universitet. Detta går såklart inte ihop. Att vilja ha skattesänkningar och en stark välfärd är i grunden en paradox.

Hur mycket man än fascineras av Annie Lööfs vassa repliker eller Ebba Busch Thors folklighet är det få svenskar som kan tänka sig att betala sin egen canceroperation. Detta är den idépolitiska striden vi borde fokusera på. Inte menstabun, IS-svenskar eller tiggeri. Kanske viktiga frågor i sig, men inget man vinner val på.

I region Skåne chockade moderaterna genom att besluta om skattehöjning med 49 öre kort efter att de fått ta över styret i höstas. Detta efter att de i fyra års opposition envist blockerat alla förslag på höjning, det sista på 23 öre.

”Vi har hamnat i en lyxfälla” sa den då nyvalde regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M). I en debattartikel i Kvällsposten förklarades att högklassig sjukvård med korta köer och en fungerande kollektivtrafik kräver ökade intäkter. Ja, precis? Även i Staffanstorp och Ängelholm höjde moderata politiker kommunskatten direkt efter valet. Expressens ledare menade att dessa skånska moderater ”bejakar sina inre sosserier”. Det säger oss något viktigt när högerpartier överger sitt uppövade mantra att alltid sänka skatten, för att det på riktigt riskerar välfärden och väljarförtroendet.

Inför valet låg vården i topp som väljarnas viktigaste fråga, med stor marginal till skolan på andra plats, i DN/Ipsos undersökning. Då man frågade om huvudproblemet svarade väljarna väntetider, tätt följt av personal/resurser. I skolan såg man personal/resurser som överlägset viktigast. Eftersom de ökade kö-tiderna till allra största delen kan förklaras av brist på sjuksköterskor på sjukhusen, och allmänläkare på vårdcentralerna, kokar det egentligen ner till samma sak. Mer folk och resurser. Mer vänsterpolitik.

När högern trevande bejakar sina inre sosserier borde den riktiga vänstern vara där.

Socialdemokraternas valrörelse är ett bra exempel på detta. De hade en uttalat dubbel valstrategi. Under våren pratade man poliser och hårdare tag för att vinna SD-väljarna och neutralisera alliansen, för att på slutet satsa hårt på välfärden. I efterhand har många konstaterat att det var det sista som fungerade. När man pratade sjukvård, skola och pensioner ökade opinionssiffrorna och man landade över sin egen prognos.

När högern trevande bejakar sina inre sosserier borde den riktiga vänstern vara där. Det är ju det man kan. Rut ska inte ersätta hemtjänsten, hemtjänsten ska bli bättre. Förbättra arbetsvillkoren för vårdpersonalen och köerna kommer minska. Klart att tandvård ska vara gratis. Klart att man inte ska bli utkastad ur försäkringssystemen. Klart att vi inte ska ha världens mest avreglerade skolmarknad. Alla vill ha en till semestervecka.

Lika obegripligt som att högern inte lyckades få ihop en regering är att vinster i välfärden lever och frodas, när en så stor majoritet av den svenska befolkningen är negativa – även bland borgerliga väljare. Det råder eldupphör i frågan för tillfället, men den är inte död. Arbetet avslöjade nyligen slavlika förhållanden för arbetare och miljonvinster för VD:n i hemtjänstföretaget Enklare Vardag.

För svenskarna är inte välfärden en lyxfälla. Den är tätt sammankopplad med den svenska folksjälen och uppfattningen om vad ett samhälle är EU:s längsta friska medellivslängd, världens bästa land för barn att växa upp i och vård i absolut världsklass är en lyx värd att betala för. Den åldrande befolkningen, ny och dyr cancervård och bättre skolresultat kommer att kräva stora investeringar. Det förstår väljarna. Det borde också de som uppfunnit välfärden förstå. Skattesänkarpolitik från högern kan aldrig vinna förtroende i väljarnas viktigaste frågor. Om de får rätt mothugg.

Vänstern måste släppa sin SD-fixering, röda skynken, twitterstormar och fokusera på det väljarna faktiskt vill ha svar på: Hur vi skapar ett bättre liv i detta samhälle.

 

Fanny Nilsson är fristående skribent och arbetar som läkare i akutvården.

 

PS Kolla gärna även in Arenas rapport om framtidens välfärd.