Nu ska läkare börja arbeta som sjuksköterskor. Har ni hört så knasigt? Bristen på sjuksköterskor är akut och arbetsgivarna överträffar varandra i kreativa lösningar, men fixar inte grundproblemet. Svenska sjukhus har lägst antal vårdplatser i EU. Det beror på att sjuksköterskorna inte är där. Detta är vårdens absolut största problem.
Det har funnits flera upplägg de senaste åren, men i fokus står nu Mölndals sjukhus. Där har man skickat ut ett brev till läkarstudenter som går näst sista terminen med uppmaning att söka jobb som sjuksköterskor.
Detta är dåligt för alla – läkare, sjuksköterskor, patienter. Den är bara bra för arbetsgivaren som slipper ta itu med de verkliga problemen: varför ingen vill jobba i deras verksamhet.
Som läkarstudent kan man börja jobba som underläkare efter 4,5 års utbildning på ett särskilt förordnande. Man är då klar med bulkkurserna internmedicin, kirurgi och psykiatri och har ett år kvar. Legitimerad läkare blir man efter allmäntjänstgöring (AT), en särskild anställningsform där man har exakt samma arbetsuppgifter som andra underläkare. Eftersom landstingen struntar i att erbjuda tillräckligt med AT-platser måste underläkare jobba i genomsnitt 2,5 år från examen till legitimation. Denna väntan gör att Sverige årligen förlorar 1 200 så kallade specialistår, enligt rapporten ”Underläkare – var god dröj”.
Sverige har också brist på läkare, särskilt erfarna specialister. Att underläkare börjar arbeta som sjuksköterskor kommer inte hjälpa. Det är även samhällsekonomiskt galet. Läkare och sjuksköterskor har genuint olika utbildningar – läkaren är ingen uppgraderad sjuksköterska. En nybakad doktor kan mycket om diagnostik och behandling, men har noll högskolepoäng i omvårdnad och läkemedelsadministrering, som är centralt i sjuksköterskeutbildningen.
Folk jobbar inte i vården av ideella skäl. Florence Nightingale-tiden är förbi.
”Man kan alltid ställa sig frågan vad som är omvårdnad och vad det är för kunskaper man måste ha.” sa verksamhetschefen i Mölndal Jerker Persson och underminerade därmed ett helt forskningsfält. Vårdförbundet är såklart väldigt arga.
”Varför säger sköterskor nej till fler händer i vården?” frågade sig Expressens ledarredaktion den 9/3. De menar att Vårdförbundet pinkar revir och är konservativa. Läget kräver kreativa lösningar, resonerar man. Brist på vårdplatser orsakar dödsfall, och det sjuksköterskornas fel att folk dör. Skulden ligger inte hos arbetsgivare eller politiker. Men folk jobbar inte i vården av ideella skäl. Florence Nightingale-tiden är förbi. Man vill gärna ha kisspaus, lunchrast och en ledig helg då och då – och framför allt vill man ha betalt för många års högskolestudier.
Men de kreativa lösningarna är också behäftade med död. Det blir tydligt i sjuksköterskan och professorn Linda Aikens forskning. Med studier publicerade i medicinens absoluta finrum, tidskrifterna Lancet och BMJ, har Aiken visat på den ökade dödligheten som färre sjuksköterskor innebär. Aiken har studerat effekterna av bemanningsväxling, när man flyttar sjuksköterskors uppgifter till andra yrkesgrupper, som undersköterskor. Det är dramatiska resultat. Varje tioprocentig minskning av andelen sjuksköterskor är kopplad till ökad risk för patienter att dö med 11 procent. Datan kommer från ett mycket stort patientunderlag. Aikens forskningsgrupp har visat att sjukhus med god sjuksköterskebemanning har färre intensivvårdsdagar, kortare vårdtider och färre återinskrivningar. De har dessutom 30 procent lägre kostnader för infektioner.
Men i Mölndal ska man inte flytta sjuksköterskornas uppgifter till undersköterskor och sekreterare, utan till underläkare.
Det första läkarjobbet jag erbjöds var ett sådant upplägg. Arbetsgivaren formulerade det som en ”utbildningstjänst”. Underförstått skulle jag avlasta de stressade sjuksköterskorna. Utbildningen var att skolas i sjuksköterskeuppgifter, inte ägna mig åt det jag pluggat i fem år. Lönen var sämre än vad jag tjänade som undersköterska. Jag tackade nej och fick istället jobb på en akutmottagning för 6 000 mer i månaden. Där fick jag under handledning av extremt kompetenta akutläkare lära mig undersöka, diagnostisera och behandla. Helt enkelt det samhället har betalat för, genom att bekosta min sjukt dyra utbildning.
Läkare ska inte jobba som sjuksköterskor. De ska snabbt få komma vidare i sina yrkesroller och öka sin beredskap för att självständigt handlägga patienter. Patienterna förtjänar rätt person på rätt plats. Sjuksköterskor måste få förbättrade villkor, annars kommer de fortsätta att blöda ut från vården. Det leder till och kommer fortsätta att leda till att folk dör. Det är obegripligt att arbetsgivare och politiker inte ser lösningarna. För att tala som en läkare: Man måste stoppa blödningen, inte sätta på ett dyrt och dåligt plåster.
Fanny Nilsson arbetar som underläkare, och är förtroendevald i Sveriges yngre läkares förbund Stockholm.
Läs mer om sjuksköterskeflykten: Krisen i vården stavas usel personalpolitik
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
