Bärplockare luras på sin lön

ledare Ny rapport visar att många av de thailändska bärplockarna inte får ut lön enligt kollektivavtal. Nu krävs bättre information om avtalet och ökad press på de thailändska bemanningsföretagen.

Den här sommaren beräknas 6000 thailändska bärplockare komma till Sverige. Det betyder en fortsatt ökning och 1000 fler plockare än förra året. Ju fler som reser från Thailand till Sverige för att plocka bär, desto mer sårbart blir systemet. Om det även i år blir en säsong med torka och skogsbränder riskerar flera plockare att råka illa ut.

Tolv svenska bärföretag hyr arbetskraft av thailändska bemanningsföretag som i sin tur har avtal med Kommunal. Det ska garantera plockarna en lön på 21 500 kronor i månaden. De som kan plocka bär till ett värde som överstiger lönen kan tjäna extra pengar. Så är det i alla fall tänkt att fungera, men en ny rapport från Delegationen för migrationsstudier (Delmi) visar att nästan hälften av plockarna inte får lön enligt avtal. Studien bygger på intervjuer med 165 plockare som genomförts efter att de återvänt till Thailand. Även om det inte är säkert att urvalet är representativt visar intervjuerna ändå att något inte står rätt till.

För att kunna åka till Sverige och plocka bär måste de thailändska plockarna ta ett lån för att betala flygresa, visum och uppehälle i Sverige. Av Delmi-studien framgår att plockarna i genomsnitt måste arbeta 1,6 månader för att kunna betala tillbaka denna skuld. Först därefter har de möjlighet att tjäna pengar på arbetet i Sverige. I snitt blir arbetarens inkomst 17 000 kronor för en säsong. En orsak till att lönen trycks ner är att många arbetare bara får betalt utifrån hur många kilo bär de plockar och inte den avtalsenliga lönen.

Det är bedrövligt att bärplockarna inte känner till sina rättigheter och vad det står i kollektivavtalet.

Det är bedrövligt att de thailändska bärplockarna inte känner till sina rättigheter och vad det står i kollektivavtalet. Fackförbundet Kommunal har visserligen spridit information översatt till thai både på den egna hemsidan och genom att dela ut information på plockarnas boenden, men det har uppenbarligen inte räckt. Här borde de svenska företag som hyr arbetskraften ta ett större ansvar. Även Migrationsverket borde ställa krav på att plockarna får information om avtalets innebörd. De thailändska bemanningsföretagen har personal på plats i Sverige, det vore därför möjligt att inspektera vilken information som dessa företag ger till sina anställda. En oklarhet är också om de svenska bärföretagen betalat ut ersättningar till de thailändska bemanningsföretagen som motsvarar nivåerna i kollektivavtalet och om sedan bemanningsföretagen stoppat en del av det beloppet i egen ficka. I sådana fall är även de svenska företagen lurade.

Det är sant att de thailändska plockarna tjänar betydligt mer på att plocka bär i Sverige än vad de kan tjäna som risbönder i Thailand. Det är också därför som många fortsätter att resa hit. Samtidigt är det alltså en stor grupp som inte får lön enligt gällande avtal, vilket faktiskt är olagligt. Dessutom visar en enkät från Kommunal att de flesta av plockarna tjänar mindre än vad de har förväntat sig. Drömmarna om att tjäna stora extra pengar går för det mesta går i kras.

Det är också oacceptabelt att de thailändska bärplockarna måste jobba långt mer än halva tiden för att kunna betala tillbaka sina skulder. En plockare som hamnar hos en oseriös arbetsgivare har ingen möjlighet att säga upp sig. Den som gör det får återvända hem med stora skulder. På denna punkt liknar systemet för thailändska bärplockare det regelverk som finns för säsongsarbetande migrantarbetare i många andra länder. Skuldsättningen skapar ett tvång som binder arbetaren till ett specifikt arbete.