nyhet Grundlagsskyddet för databaser som Lexbase har länge irriterat den svenska regeringen. Och trots att ett förslag om inskränkning nyligen röstats ned vill regeringen nu utreda saken omgående igen.
Regeringen har idag beslutat att utvidga uppdraget för den pågående tryck- och yttrandefrihetskommittén. Den kommer nu även få i uppdrag att utreda ”behovet av ett inskränkt grundlagsskydd för söktjänster som offentliggör uppgifter om enskildas lagöverträdelser”. I klartext innebär det ett nytt försök att komma åt publicering av domar på databaser som Lexbase.
Regeringen har redan nyligen föreslagit en sådan inskränkning av grundlagsskyddet, men det förslaget röstades ned i riksdagen som däremot tillkände att saken utreds på nytt. Regeringen vill därför åter se en avvägning mellan yttrande- och informationsfrihet kontra skyddet av enskildas personliga integritet.
”Det är ytterst angeläget att den här frågan ses över på nytt”, skriver regeringen i ett uttalande.
– Skam den som ger sig. Det där var ju egentligen huvudanledningen till det reformarbete som inleddes förra gången men där blev det ju istället tvärtom – ingen inskränkning i möjligheterna till integritetskränkningar av det slag man ville åt, men istället ett öppnande för mer kränkningar genom 14-dagarsregeln, kommenterar juridikprofessorn Mårten Schultz.
Han tror dock att det kommer att bli svårt att få igenom det även denna gång.
– M och SD kommer motsätta sig detta oavsett hur det konkret regleras, tror jag. Men kanske den spruckna Alliansen ger större möjligheter.
Det är tydligt att det är Lexbase som regeringen är ute efter att förbjuda, menar Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
– Journalistförbundet kritiserade det förslaget när det lades fram förra mandatperioden och vår syn på frågan har inte förändrats. Vi kan inte acceptera inskränkningar av grundlagen som riskerar att få träff på databaser kopplade till traditionella medier.
I samband med beslutet att rösta ned regeringens förslag gentemot databaser som LexBase beslöt riksdagen, som Mårten Schultz påpekar, även att lagen kring utgivaransvar för äldre material skulle ändrats, något som därefter kritiserats från flera håll. Regeringen väljer dock att inte gå vidare i den frågan. Åtminstone inte ännu:
”Enligt regeringen är det nu inte aktuellt att utvidga 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitténs uppdrag på något annat sätt. Regeringen anser till exempel inte att det i dagsläget finns något behov av en översyn av de nya reglerna om utgivares ansvarsfrihet för visst material på nätet, den så kallade arvsynden. Regeringen avser dock att följa tillämpningen och utfallet av de nya reglerna noga.”
Detta beklagar Journalistförbundets Ulrika Hyllert:
– Vi skulle hellre se att regeringen valde utreda den så kallade 14-dagars regeln. Vi har nyligen sett hur Justitiekanslern inledde förundersökning mot 16 ansvariga utgivare och att vissa utgivare då valde att plocka bort publiceringar för att undvika åtal. Det är tydligt att regeln slår fel och att staten har fått för stor makt över de fria medierna, säger hon och fortsätter:
– Journalistförbundets inställning är att ansvarig utgivare ska ta ansvar för det som ligger på webben oavsett när det lades ut första gången. Beslut om att plocka bort publiceringar ska göras utifrån publicistiska och etiska övervägande, utan statliga inblandning.
Branschorganisationen TU, som uppmanat regeringen att se över effekterna av den så kallade två-veckorsregeln, avstår från att kommentera beslutet i nuläget.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
