bostäder Hon åker världen runt för att undersöka hur länder lever upp till allas rätt till bostad, och är särskilt oroad över hur globala investeringsjättar tar över lägenheter i snabb takt. Och Sverige är inte ett gott exempel. Nu är FN:s särskilda rapportör Leilani Farha aktuell i Fredrik Gerttens nya film »Push«.
Den svenska dokumentärfilmaren Fredrik Gerttens senaste film »Push« sätter ljuset på hur globala investeringsbolag tar över allt mer av bostadsägandet över hela världen, vilket ofta får till följd att hyrorna höjs kraftigt och att de boende byts ut. Fastigheter har blivit en så lönsam tillgång att de kan köpas upp för att stå tomma, och investerarjättar som Blackstone är på ständig jakt efter nya bostadsbestånd.
I filmen följer Fredrik Gertten FN:s särskilda rapportör om bostadsfrågan, Leilani Farha, när hon dokumenterar utvecklingen mot en allt större finansialisering av bostäder; från efterspelet till branden i Grenfell tower i London, där människor som blev hemlösa fortfarande inte fått nya lägenheter, till Valparaiso i Chile där fattiga människor tvingas bort när lyxkomplex ska byggas som invånarna knappast har råd att bo i. Samt däremellan besök i arbetarstadsdelar i Berlin och New York som blivit hippa och därmed dyra, och i Uppsala där miljonprogram köps upp.
– Min roll som FN-rapportör är att vara en global watchdog för att övervaka om människor får sin rätt till bostad uppfylld, och om regeringar lever upp till sina mänskliga rättighetsåtaganden. Jag har fokuserat mycket på finansialisering av bostadsmarknaden, och det är ingen slump; jag ser det som en väldigt dominerande del i utvecklingen över hela världen. Och jag gillar att arbeta med det allra senaste, säger Leilani Farha när Dagens Arena träffar henne i en lite undanskymd korridor på universitetet i Visby.
Att rätten till bostad är lagfäst i internationella konventioner råder det ingen som helst tvekan om, enligt Leilani Farha. I det ingår ett skydd mot att bli vräkt och att bostaden ska ha ett rimligt pris.
– Rätten till bostad kan förstås se olika ut beroende på vilket land vi talar om. Av ett land som Sverige, som är femte rikaste i världen sett till BNP per capita, kan man vänta sig mer än av Zimbabwe till exempel, säger hon.
Att människor tvingas flytta på grund av kraftigt höjda hyror bryter alltså mot lagen, menar hon, även om de skulle kunna hitta en billigare lägenhet en bit längre bort från stan.
– Både att höja hyran kraftigt över en natt, och att någon tvingas lämna sitt hem kan betraktas som ett brott mot mänskliga rättigheter. Jag skulle betvivla att det i något av alla dess fall med höjda hyror saknas alternativ till att tvinga någon att flytta, men om det är så bör en boende förflyttas till en lägenhet i samma storlek och jämförbart pris, max 5-10 kilometer från bostaden man tvingas lämna, säger Leilani Farha.
Av den verklighet filmen skildrar står det tydligt att det inte är på det här sättet lagen tillämpas. Så på vilket sätt bör regeringar försöka reglera bostadsmarknaden för att hindra att människor tvingas flytta mot sin vilja?
– Rimliga priser på bostäder är ett stort problem, men det är ett skapat problem som är en följd av att stora kapitalförvaltare och riskkapitalister köper upp billiga bostadsbestånd i olika städer runtom i världen, renoverar dem och höjer hyrorna. Det driver inte bara upp hyrorna i de bestånd de köper, utan också genom att skapa en atmosfär av höjda hyror som gör det väldigt svårt för vanliga människor att bo i städer. Så det är en fabricerad kris, som regeringar har tillåtit och har stöttat, säger Leilani Farha.
Förmånliga skatteregler för investeringar är ett exempel på lagar som möjliggjort utvecklingen. Hon nämner Singapore som ett exempel på ett land som har arbetat för investeringar, men samtidigt har införd hög skatt på bostäder om som säljs vidare med en gång. Samtidigt har man sett till att invånarna har tillgång till billiga bostäder.
– Många pekar på möjligheten att sätta ett tak för hyror. Det är väldigt viktigt. I Berlin har borgmästaren precis tagit initiativ till en lag som skulle begränsa hyrorna under fem år framåt.
– Regeringar kan också stoppa stora investerare från att köpa upp billiga bostadsbestånd. De skulle kunna begränsa hur många lägenheter en enskild ägare kan ha. Problemet med det är att bolagen anpassar sig i sin ägarstruktur, vilket gör att det kan se ut som flera ägare när det egentligen är en och samma.
Dagen innan har filmen Push visats med efterföljande panelsamtal som en del av Almedalsveckans, och hon och Fredrik Gertten har hunnit träffa bostadsministern Per Bolund (MP).
– Han sa väldigt tydligt att Sverige erkänner att bostaden är en mänsklig rättighet. Det är jättebra, det betyder att vi har samma utgångspunkt, säger Leilani Farha.
Men samtidigt har svenska regeringen förmedlat dubbla budskap, menar hon.
– Igår pratade de om finansialisering som ett problem, att bostaden är en rättighet och att det kanske finns behov av vissa ytterligare regleringar för att säkerställa den rätten. Men samtidigt har jag fått officiell korrespondens från den svenska regeringen med budskapet att bostadsfrågan är kommunernas ansvar, och att organisation Fastighetsägarna har avtal med privata bostadsaktörer och att deras ägande på så sätt är reglerat, säger hon.
Dagens Arena uppmärksammade tidigare i år att FN-rapportören i ett brev varnade Sverige för att fortsätta sälja ut vårt allmännyttiga bestånd till företaget Hembla (Tidigare D.Carnegie & Co) som äger 21 000 lägenheter i landet, och vars huvudägare är Blackstone.
Efter att först ha meddelat att de inte tänkte svara på kritiken, uppgav regeringen senare att de skulle bemöta kritiken skriftligt. När svaret kom till FN-rapportören häpnade hon över hur kortfattat det var.*
– Nästan alla länder jag skrev till svarade på 10-12 sidor. Längden är inte alltid synonym med kvalitet, men det fanns åtminstone försök från andra länder att i sina svar gå igenom olika regleringar och lagar som de har och som de menar skyddar mot finansialisering. Sveriges svar var en sida långt, och det innehöll bara två relevanta lagparagrafer. Det var vad jag kallar ett »pass the buck«-svar, alltså att man säger; det är inte mitt ansvar, säger Leilani Farha.
Varken Leilani Farha eller Fredrik Gertten, som medverkar under intervjun, är särskilt imponerade av Sverige. Där många andra länder och städer har börjat göra aktivt motstånd mot skenande hyror och en utveckling där Airbnb upplevs kicka ut vanliga människor från innerstäderna, finns inget motsvarande organiserat motstånd i Sverige. I alla fall inte i stor skala.
– Men jag tror att det kommer att förändras när Push har premiär. Det är en signal om uppvaknande, säger Leilani Farha.
I en scen i filmen hörs Leilani Farha hålla ett brinnande tal om en alltmer brutal bostadsmarknad inför FN-delegater. Samtidigt zoomar kameran in på de olika delegaterna som syns surfa förstrött på sina mobiler. En av dem tittar på en sajt för lyxiga armbandsur.
I Sverige väcker rapporter från FN:s särskilda rapportörer för olika mänskliga rättighetsfrågor sällan något större pådrag i medier.
Vilken makt har du att förändra?
– Det är klart att jag ofta frågar jag mig: gör jag någon skillnad? Men jag ser många förändringar som en följd av mitt arbete. Regeringen i Irland är benhårda motståndare till att förändra sin finansialiserade bostadsmarknad. Men jag har varit i Dublin och arbetat nära kolleger på plats, och lyckats inge dem mod så att de nu – efter abortomröstningen – driver frågan om att få in rätt till bostad i lagen.. Jag har arbetat väldigt nära Kanadas regering och jag har sett radikala förändringar över fyra år; från att ha varit emot rätt till bostad, till att nu har det inskrivet i lagen.
– Så makten hos rapportören ska inte underskattas, men det är klart vi är bara så bra som vi hittar samarbete med bra människor: vare sig det är med en dokumentärfilmare eller med civilsamhället i Irland – det är de partnerskapen som ger inflytande.
Tillägg 2019-07-11: Dagens Arena har efter artikelns publicering varit i kontakt med Per Bolunds pressekreterare, men ministern avböjer att kommentera uppgifterna i artikeln.
Läs också:
* Svenska regeringens svar till FN-rapportören
Blackstones svar till FN-rapportören
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
