sjukförsäkring Sveriges förvaltningsdomstolar präglas av ett lågt oberoende och en ovilja att slå fast rättsläget, vilket försämrar enskildas rätt till sjukpenning. Den kritiken förs fram i en aktuell avhandling vid Lunds universitet.
Matthias Abelin är socialantropolog, men har fördjupat sig i juridiken och rättskulturen som rör sjukförsäkringen i Sverige. Hans slutsatser är att Sverige till stor del lever kvar i en konservativ tradition inom förvaltningsrätten, där individuella rättigheter och domstolar och riksdagen är svaga, medan regeringen och myndigheterna är starka. Det här påverkar individer som ansöker om sjukpenning negativt.
– Avhandlingen visar hur hanteringen av sjukpenning hela tiden missköts i alla led. Lagstiftningen är vag och svag och varken läkarundersökningar, bedömningen av arbetsförmåga eller Försäkringskassans bevisvärdering och motivering av beslut är tillräckligt reglerade. Man skulle kunna ha en vag reglering om domstolarna går in och preciserar vad som gäller, men det gör de inte. Domstolarna är för lojala med myndigheterna, och förvärrar snarast det som gått fel i tidigare led, säger Matthias Abelin.
Läs mer: Försäkringskassans skyldighet att utreda granskas
Han säger att Sveriges förvaltningsdomstolar präglas av ett lågt oberoende och ovilja att slå fast rättsläget och skapa prejudikat, annat än när det politiska trycket är hårt i en viss fråga.
– I den internationella forskningen stämmer det här överens med vad man beskriver som »dominant party systems«, och det är ju vad Sverige har varit historiskt sett. Och Sverige hamnar i jämförelser i en kategori med Kina och Japan när det gäller förvaltningsdomstolarnas utformning, säger Matthias Abelin.
Kritiken som avhandlingen levererar är hård, men författaren menar att han har mycket på fötterna. Bland annat kom Inspektionen för socialförsäkringen 2014 med en rapport som han menar ledde i bevis att domstolarna inte agerar oberoende från myndigheten (Försäkringskassan) och även tunga experter inom juridik kritiserar förvaltningsdomstolarna för bristande rättssäkerhet, och för hård bevisprövning.
– Jag intervjuar två av de mest erfarna juristerna i Sverige på det här området och de säger att det aldrig har varit så katastrofalt i domstolarna som det är nu, säger Matthias Abelin och syftar på hur svårt det är att få rätt till sjukpenning.
Konsekvensen av en svag reglering av sjukförsäkringen är att Försäkringskassan kan hantera individuella ärenden efter tycke och smak, menar Matthias Abelin.
– Lotti Ryberg-Welander, som är en av de främsta experterna i Sverige på sjukförsäkringen, säger att både riksdagen och domstolarna har struntat i att klargöra och reglera kraven på utredningsskyldighet, och det gör att Försäkringskassan beslutar hur mycket den vill utreda.
När jag intervjuar handläggare så talar de om att man gör precis som man vill; från den ena stunden till den andra, och den ena handläggaren till den andra, när det gäller utredning. Man får också instruktioner internt som för mig framstår som uppenbart olagliga.
Den här bilden framkommer också när Matthias Abelin själv har granskat ärenden och intervjuat handläggare.
– När jag intervjuar handläggare så talar de om att man gör precis som man vill; från den ena stunden till den andra, och den ena handläggaren till den andra, när det gäller utredning. Man får också instruktioner internt som för mig framstår som uppenbart olagliga.
Läs mer: ”Många förstår inte skillnaden på myndighet och domstol”
Ett sådant exempel är en handläggare som uppgav att hon och kollegerna blivit tillsagda att de inte fick utreda och begära in komplettering av läkarintyg om läkare gjort fel. Det här drabbar de som ansöker om sjukpenning, eftersom felaktiga läkarintyg kan ligga till grund för avslag, menar Abelin.
I det här fallet handlade det om gränsen efter 180 dagar när arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden.
– Läkare förstår inte att när det har gått 180 dagar måste de skriva ett nytt intyg som prövar arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Istället gör de bara samma intyg i en ny kopia och skickar in, säger Matthias Abelin.
När ett beslut med bristande läkarintyg, som inte korrigerats, så småningom går till domstol så drabbar det ofta individen igen, säger Matthias Abelin.
– Domstolen har utredningsskyldighet, vilket är vagt, men jag pekar på att de oftare borde skicka tillbaka ärenden till kassan för kompletterande utredning. Men det gör de inte, utan de utnyttjar felen för att få den här genomströmningen och därmed utfallet som de vet att regeringen vill ha.
När det gäller läkarnas roll utmålas ibland Försäkringskassan som alltför nitisk, med krav som gör det svårt för läkare att göra rätt när de skriver intyg. Men enligt Matthias Abelin är kraven tvärtom ofta för lågt ställda på läkarna.
– Läkarna har ett jättestort ansvar och missköter det här grovt. Det beror på att de inte vill ha några kostnader: halva sjukvården är ju privatiserad så då vill de spara pengar, och att skriva intyg tar tid. En grundläggande del i läkarintyg är att man inte ska beskriva symptom, utan hur symptomen påverkar arbetsförmågan, men inte ens det klarar de av, säger han.
Läs mer: ”Många förstår inte skilladen på myndighet och domstol”
Till läkarnas försvar, säger han att Försäkringskassan länge tillåtit förenklade intyg och att kraven gått i vågor, vilket kan skapa frustration hos läkarkåren.
Ett bevis för att domstolarna i Sverige reagerar helt annorlunda än i andra länder på politiskt tryck på sjukförsäkringen lägger avhandlingen fram genom jämförelser med några andra länder.
– När politiskt tryck på sjukförsäkringen i England, USA och Kanada har lett till strängare bedömningar, har domstolarna svarat genom en jättestor uppgång i framgångsrika överklaganden. I Sverige är det tvärtom: ju mer politiskt tryck om att minska sjukskrivningarna, desto färre enskilda får rätt till sjukpenning när de överklagar beslut, säger Matthias Abelin.
Kontentan är att politiskt tryck på sjukförsäkringen förekommer i många fler länder än Sverige, men att domstolarna där – tack vare sitt oberoende – reagerar genom att motverka svängningarna i besluten om sjukförsäkringen.
Men politisk påverkan på sjukförsäkringen kan även gå i en annan riktning.
– Försäkringskassan erkänner själva att de mellan 2008 och 2015 var för generösa med sjukpenning för att få ett bättre rykte. Så får det inte heller vara – det är ju bidragsfusk. Det är konstigt det inte har blivit mer diskussion om det, säger Matthias Abelin.
Redan i slutet av 1800-talet övergick flera västeuropeiska länder från en auktoritär rättstradition till liberal demokrati, i betydelsen att domstolarna sattes som överordnade regering och domstolar. Men för Sverige skulle det dröja till 1988, efter bakläxa i Europadomstolen, innan en lag om rättsprövning infördes, som innebar att förvaltningsbeslut kan prövas i domstol. Varför tog det så lång tid?
– Det fanns inget politiskt intresse. Det var en stor utredning i början av 1900-talet som ledde till att Regeringsrätten tillkom, men då förlorade den linjen som ville ha en modern domstolskontroll, säger Matthias Abelin.
Läs mer: Så svarar domstolarna på kritiken
Men trots att Sverige under senare decennier, bland annat som en följd av EU-inträdet, rättat in sig ledet för rättskontroll lever den gamla kulturen kvar, menar Abelin. Hans slutsats blir att arbetarrörelsen aldrig på riktigt har gjort upp med det gamla »överhets-Sverige«.
– Samma kultur och mentalitet lever kvar. Även om jag har en rätt att begära att få muntlig förhandling i ett sjukpenningärende så är det ingen, inte ens fackens jurister, som är intresserade av det. De vet att det vill inte domstolarna ha, och då sköter man det skriftligen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
