läkemedel Mängden resistenta bakterier och sjukdomar i världen ökar, och kan göra små infektioner till livsfaror. Nu satsar svenska organisationer och myndigheter på kartläggning och antibiotikautveckling.
All användning av antibiotika bidrar till att bakterier och sjukdomar blir resistenta, och det innebär att infektioner kan bli svåra eller omöjliga att behandla. Följderna blir stort lidande och höga kostnader för sjukvården.
Dan I Andersson, som är professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet, tycker att kartläggning är en bra början, men att man nog borde ha mer bråttom. Han säger att medvetenheten om resistenta bakterier har funnits länge med det har tagit väldigt lång tid att agera.
– Med naturkatastrofer eller krig då vet man att det är katastrof nu, men den här typen av problem är svåra att agera på. Det känns inte alltid motiverat att lägga pengar på sådant som kan vara en katastrof om 10 år.
Men hur allvarliga problemen är beror på var i världen man tittar.
– Vissa områden har jättestora problem med resistenta sjukdomar, till exempel med tuberkulos i delar av Afrika och Asien. Man måste jobba mot detta överallt eftersom saker, människor och mat rör på sig och kan sprida bakterier väldigt långt väldigt fort, berättar Dan I Andersson.
Sverige har varit förskonat och här ligger forskningen i framkant, vilket hänger ihop med vår restriktiva användning av antibiotika. Men ändå finns det anledningar att oroa sig.
– Framför allt är det ett problem i sjukhusmiljö, där multiresistenta bakterier gärna sprids till patienter som är extra känsliga för infektioner. Det kan vara på grund av sjukdom, efter en operation eller bara för att patienten är gammal och svag.
Regeringen har nu gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att anordna en internationell högnivåkonferens om antibiotikaresistens. Syftet med konferensen ska vara att följa upp användandet av WHO:s globala övervakningssystem. Systemet ska göra det lättare att få en helhetsbild över resistenta sjukdomar, både på nationell och global nivå.
– Vi började använda det här systemet 2015 och på den här konferensen är det nu dags att följa upp hur det har gått, berättar Malin Grape som är chef för enheten för antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten.
Hon menar också att det är ett globalt arbete, och att det inte räcker med att arbeta på hemmaplan.
– Det finns länder som behöver stort stöd, och låginkomstländer som har helt andra sjukdomssituationer. Det är tyvärr vanligt att antibiotika används ”utifall att”, vilket är ett stort problem eftersom en viktig förebyggande åtgärd är att bara använda antibiotika rätt och när det verkligen behövs.
För att behandla de sjukdomar som redan är resistenta behövs det framställas nya former av antibiotika, något som ett nytt stort europeiskt samarbete ska försöka snabba på. Den svenska organisationen RISE ska tillsammans med Uppsala universitet leda arbetet med att testa nya läkemedel och skala upp produktionen, i ett projekt som kallas ENABLE.
RISE skriver i ett pressmeddelande att det är en ny affärsmodell som har öppnat upp möjligheten, där läkemedelsföretag gått samman med EU för att finansiera projektet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
